Har människan ett egenvärde?
Förra gången jag förespråkade rätten till heltid på bloggen, slogs jag av hur många borgerliga röster som reagerade mot detta. Det som jag trodde var en självklarhet som ingen skulle vara emot, visade sig vara mer provocerande än att svära i kyrkan. Och nu när jag igen skriver om det på min blogg, hamnar inlägget överst på listan över de mest kommenterade bloggarna.
Den här gången tycker jag dock att den kritik jag får är seriös och förtjänar att bemötas med respekt. I stort sett går den ut på ställa frågan om varför en arbetsgivare ska tvingas erbjuda en heltidstjänst åt en anställd som önskar gå upp i tid när arbetsgivaren inte behöver sin anställde på heltid? Ett företag bedriver inte välgörenhet utan det producerar varor/tjänster i syfte att göra vinst. Gör inte arbetsgivaren ngn vinst på att erbjuda sina anställda heltid så varför ska han det?
Frågan verkar berättigad, men den utgår ifrån en särskild syn på människan som växt sig starkt i vårt kapitalistiska samhälle och som sällan blir ifrågasatt: att människan enbart är ett verktyg, ett objekt för företag att göra vinst på. På arbetsmarknaden så har inte människan ett egenvärde, utan hon räknas enbart i den mån hon besitter egenskaper som gör henne lönsam. Och betraktas man inte som lönsam, antingen för att man råkar vara funktionshindrad, har fel utbildning eller vad det nu kan vara, så har man inget värde på arbetsmarknaden.
Det här synsättet utgör en förutsättning för arbetsmarknadens sätt att fungera, om än en outtalad förutsättning som vi sällan är medvetna om. För varför är det problematiskt att tvinga en arbetsgivare att erbjuda en heltid som han ur lönsamhets synpunkt inte behöver, om inte arbetaren enbart räknas som ett kugghjul i arbetsgivarens företagsmaskineri?
Mot detta sätt att se på människan erbjuder vänstern en mer humanistisk syn på arbete som en social rättighet. Istället för att se på människan som ett medel för företag att göra vinst, så ser vi företag som ett medel för människan att förverkliga sig själv. Dels genom att företag utgör medel för människan att producera de produkter/tjänster som den sedan konsumerar, och dels genom att de utgör ett medel för människan att genom arbete få utlopp för sin kreativitet. Vi vill skapa en annan typ av samhälle där företag är till för människan och inte människan till för företag; ett samhälle där produktionen styrs av människan och inte människan av produktionen.
Frågan är alltså om det ska vara privata vinstintressen eller det allmänna intresset som ska styra vilken typ av jobb som ska råda på arbetsmarknaden. Om arbete är en social rättighet, ett gemensamt ansvar, så måste vi gemensamt kunna bestämma på demokratisk väg hur produktionen och arbetslivet ska organiseras. Med andra ord så måste ekonomin -som Per Albin Hansson (s) påpekade i sitt folkhemstal- demokratiseras.
Uppdaterad: måndag 11 oktober 2010 klockan 08:29


Alejandro
91 Kommentarer
+ Skriv kommentarFyll i fälten för att lämna en kommentar
Alla kommentarer som skrivs måste godkännas av ägaren till bloggen innan de publiceras.
Civil Olydnad säger:
Arbetsförhållanden inom Posten!
Ta del av det brev som Skyddsombudet på Posten Logistik i Göteborg skrev till Posten Sveriges VD Lars g Nordström..
Forum för arbetsrätt, Autonoma ANTIfa och Civil Olydnad avser därför att uppmärksamma Postens arbetsmiljöförhållanden medialt och går nu till alla kunder med en vädjan om stöd för de postanställda. Just er reaktion är viktig och ni kan stödja oss genom att kontakta Lars g Nordström via meil: lars.g.nordstrom@posten.se .
Meddela att ni fått vårt utskick.
Vi tackar på förhand för ert stöd.
Personligen Lars g Nordström
Den snöboll som sattes i rullning utför Postens branta stup har nu börjat utvecklas till en rasande lavin som inte går att stoppa.
Såvida inte ni som VD nu tar ert ansvar och börjar lyssna alla de anställda som står längst ned i Postens hierarki.
De berättar om hot, kränkningar och godtyckliga bestraffningar från arbetsledare och chefer. Många upplever rädsla och ångest inför varje ny arbetsdag och mår mycket dålig p.g.a. det allt hårdare psykosociala klimat som råder på arbetsplatsen.
Enda fördelen med en sådan arbetsgivare är att de anställda knyter starkare band emellan sig eftersom de inte har någon annan att vända sig till än just varandra.
Efter att jag aktivt börjat söka kontakt med drabbade över hela postkoncernen har ett hoppets ljus tänts för alla dem som drabbats och jag kan nu inte vända dem ryggen, så som Posten gjort. En del mailar, andra ringer och många tar kontakten genom sitt chattforum.
En del vill vara anonyma av rädsla för att bli tvångsförflyttade till andra arbetsuppgifter, vilket är en vanlig bestraffningsmetod inom posten, andra har fått nog och uppger både namn och kontaktuppgifter. En del vill ta ytterligare ett steg och ställa upp som vittnen i en ev. rättslig process eller medverka till att situationen uppmärksammas i media.
Gemensamt för alla dessa människor är att de blivit kränkta och utsatta för övergrepp från
Posten är en statligt ägd, offentlig arbetsgivare och med ett känt varumärke på marknaden.
Trots detta bryter Posten medvetet mot arbetsrättslagar, diskrimineringslagar, arbetsmiljölagar, regelverk och föreskrifter, interna arbetsmiljödokument och postens officiella ledarskapspolicy mm. och hotar dem som vågar anmäla lagbrott med omplacering och avsked.
De anställda som vågat rikta kritik mot arbetsgivaren eller anmält en händelse har förflyttats till andra arbetsuppgifter, avskilts från sina arbetskamrater, hotats med omplacering till mindre attraktiva arbetsplatser inom koncernen eller hotats avsked för ”personliga samarbetssvårigheter”.
De har presenterats muntliga och skriftliga varningar för uppdiktade händelser och utsatts för systematisk mobbning från arbetsledare och chefer tills de brutit ihop och ”frivilligt” lämnat sig tjänst.
Det finns ett mycket tydligt mönster i de anställdas berättelser.
Detta har inneburit att allvarliga incidenter /olyckor eller arbetsrelaterade psykosociala problem effektivt har tystats ned och aldrig registrerats i C2 eller kommit till arbetsmiljöverkets kännedom. De syns därför inte heller i statistiken och har inte kommer till er eller HR avdelningens kännedom.
Nu har jag valt att bryta denna tystnad och med stöd av de anställdas vittnesmål har jag för avsikt att offentligt gå ut och berätta sanningen om vad som händer bakom Postens slogan ”världens bästa arbetsgivare” , i syfte att skapa en tryggare arbetsplats för Postens anställda över hela landet.
Ni får gärna hjälpa mig i denna kamp, om ni som Posten’s VD delar min övertygelse om att vi en dag kan få den arbetsplats vi idag ger våra kunder sken av på Posten’s hemsida.
Med vänlig hälsning
Skyddsombudet
Posten Logistik Göteborg
Stöd gärna de postanställdas kamp genom att Meila Lars g Nordström!
Tillsammans är vi starka och kan förändra arbetsgivarnas allt hårdare attityd.
lördag 11 december 2010 klockan 23:47
Uffe N säger:
AC: jag vet inte var du jobbat tidigare, men min erfarenhet, av 7-10 arbetsgivare, är att de (oftast) inte vill att man slutar.
När de måste ersätta en anställd tar det mellan några veckor till några år innan man är helt självgående. Lägg därtill kostnaden för att faktiskt hitta en vettig ersättare till den som slutar så kostar det multum när en anställd slutar.
Om företaget skall omstruktureras så är läget lite annorlunda, och då kan det vara så att chefen tycker att det är bra att någon väljer att sluta, men inte annars.
lördag 23 oktober 2010 klockan 18:04
Alejandro Caviedes svarar:
Du kan inte dra slutsatser om hela arbetsmarknaden baserad på de personliga erfarenheter du haft av 10 arbetsgivare. Vissa branscher, som industrin t ex vill gärna ha stabilitet, medan andra, framför allt inom privat tjänstesektor, gärna vill ha hög omsättning, där det är relativt lätt att skola in nya anställda. Vore det inte så, så skulle de erbjuda en högre andel tillsvidareanställningar.
lördag 23 oktober 2010 klockan 21:02
Mr Cool säger:
...forts. Betydelsen av detta varierar givetvis från olika branscher men helt klart är att personal som är nöjda med villkoren och har roligt tillsammans presterar bättre och har färre sjukdagar och därmed ökar vinsten. Det finns inofficiella urvalskriterier vid anställning och om jag skriver dessa här så blir jag censurerad. MEN helt klart är att politiskt aktiva försöker man absolut undvika att anställa. Däremot försöker man hitta personer med gemensamma fritidsintressen som kan passa vid kick-offer och liknande. Chackspelare och ex.vis rollspelare bör tala tyst om sina fritidsintressen.
fredag 22 oktober 2010 klockan 18:04
Alejandro Caviedes svarar:
Om du skriver det på ett sakligt sätt, tror jag inte du blir censurerad. Jag tror att det är fler än jag som undrar hur arbetsgivare egentligen resonerar när de rekryterar.
lördag 23 oktober 2010 klockan 00:15
Mr Cool säger:
Helt klart är att AC inte begriper hur stor investering en anställning med tillhörande urvalsprocess är för en företagare. Varje medarbetare som slutar är ett misslyckande även om en viss omsättning är av godo (c:a 10%/år). Mycken möda läggs ned på att introducera den nyanställde men själv så utvecklade jag ett avslutsprogram inom en stor koncern. Viktigt var att ta reda på VARFÖR vederbörande slutade samt att göra utfasningen så angenäm som möjligt. Den som slutar skall om möjligt ändå tala gott om sin tidigare anställning samt man vet ju aldrig i vilket sammanhang man kanske möts igen.
fredag 22 oktober 2010 klockan 17:46
Alejandro Caviedes svarar:
Som du säger så varierar betydelsen av detta från bransch till bransch, och i stora delar av den privata tjänstesektorn så bedömmer arbetsgivaren att det är mer lönsamt att ha en hög personalomsättning än att erbjuda tillsvidareanställningar. Man tillåts jobba fram till före inlasningen, och sen blir man utbytt av en ny. Den beskrivning du ger stämmer snarare överens med förhållandena inom industrin, och inte arbetsmarknaden i sin helhet.
lördag 23 oktober 2010 klockan 00:12
Uffe N säger:
Ac: visst kommer inte personalen i första hand för företag, men det går heller inte att negligera den, för då hittar den bättre arbetsgivare. Någonstans måste arbetsgivaren hitta en balans mellan kostnader och personalens lön/förmåner/motivation.
Bara för att ta ett exempel: ryktet säger att anställda på Google får ägna en arbetsdag i veckan åt vad som helst. Självklart kostar det en hel del för Google, men de får personal som vaknar på morgonen och längtar till jobbet. Och de bör ha så många sökande till lediga platser att de drunknar i ansökningar...
torsdag 21 oktober 2010 klockan 18:22
Alejandro Caviedes svarar:
Det flir många fler arbetstagare än det finns arbetsgivare. Det är mkt lättare för en arbetsgivare att byta ut en anställd än för en anställd att byta arbetsgivare. Antal arbetssökande är mkt större än antal vakanser, vilket gör det lättare för en arbetsgivare att sortera bland arbetssökande än för de senare att välja arbetsgivare.
Många arbetsgivare behöver inte bry sig så mkt om vilken personalpolitik de tillämpar, då de är säkra på att de alltid får tag på arbetskraft. Kolla ba på hela restaurangbranschen, eller callcenterbranschen som utnyttjar folk hänsynslöst.
fredag 22 oktober 2010 klockan 00:45
Alejandro Caviedes säger:
Bernt, jag skulle inte ha ngt emot konkurrensutsättning av den offentliga sektorn om man kunde ställa samma krav på de privata entreprenaderna. Detta har man t ex försökt inom äldreomsorgen, där privatentreprenader är skyldiga att garantera rätten till heltid. Men istället anlitar privata hemtjänstföretag studenter som bara vill extraknäcka, för att slippa erbjuda heltider. Företag som drivs av vinstintresset kommer alltid sätta personalen och "kunderna" i andra hand, och pengarna i första hand. Att sänka kostnaderna på bekostnad av pesonalen och medboargare är inte kostnadseffektivitet.
torsdag 21 oktober 2010 klockan 14:33
Bernt Larsson säger:
Kommuner som per skattekrona ofta inte har speciellt effektiv verksamhet då? Ska de inte kunna slås ut utan matas för evigt med skattekronor? Enligt din modell borde det vara självklart att kunna sopa bort viss kommunal verksamhet och konkurrensutsätta kommunal och statlig verksamhet just för att privata företag ska och kan skapa bättre alternativ till gagn för kunden.
Kunden i vård och omsorg har allti rätt att få den bästa omsorgen av engagerad kunnig personal. Personal har inte rätt att i första hand få jobb för att det är en mänsklig rättighet. Personal ska göra ett jobb utefter ett behov
onsdag 20 oktober 2010 klockan 18:41
Alejandro Caviedes svarar:
Personalens behov då? Den räknas inte, eller?
torsdag 21 oktober 2010 klockan 14:25
Mr Cool säger:
Jo Peter B, jag tror att de flesta vill expandera ekonomiskt och då helst UTAN att anställa men AC vill ju göra det ännu besvärligare. Om en liten rörelse hyr ut exempelvis husvagnar så kanske de behöver en till och det skapar indirekt arbetstillfällen i andra företag. Folk i arbete utgör grundbulten i vår välfärd och det kan finansiera reformer oavsett om dom är anställda eller egna företagare. Sen begriper jag inte varför jag på något sätt skulle vara negativ till sjuklön, försäkringar eller pensioner. Benägenheten att anställa eller inte är starkt förknippad med kostnader och byråkrati.
måndag 18 oktober 2010 klockan 18:06
Alejandro Caviedes svarar:
Det är klart att jag inte är FÖR att sätta onödiga käppar i hjulet som hindrar småföretag från att växa, men den som vill anställa ska vara beredd på att kunna erbjuda en rimlig lön och bra anställningsvillkor. Annars är det ingen ide.
Hela ditt resonemang bygger på att man inte ska tvinga företag att erbjuda heltider, för det kan hindra vissa från att anställa. Men även utbetalning av arb.avgift, sjuklön, föräldralön, mm är extra kostnader som gör att vissa inte har råd att anställa. Ska de inte behöva betala arb.avgift, sjuklön mm? Du måste vara konsekvent
måndag 18 oktober 2010 klockan 23:24
Peter Burström säger:
Mr Cool:
Jag är alls inte lika säker som du är på att dessa företag utan anställda skulle vilja expandera. I den kategorin ingår massor av företag som i huvudsak är fritidssysselsättningar för människor; band, uthyrning av egna sommarstugor, husvagnsplatser och annat som absolut inte kräver anställda.
Men om det allt överhängande målet med samhället är att människor skall anställas, måste du ju i så fall vara emot sjuklön, arbetsskadeförsäkringar, pensionsavsättningar och så vidare för att vara logiskt konsekvent. Annars antar man bara att du är emot eftersom att det är Ale som skrivit.
måndag 18 oktober 2010 klockan 16:05
Mr Cool säger:
AC, jag ville inte alls med mina siffror visa hur många företag som skulle gå i konkurs om deras anställda skulle vilja gå upp i heltid som du påstår. Det jag ville visa var att de s.k. microföretagen står för massor av arbetstillfällen som kan påverkas negativt av en rätt till heltid. De företag som har 0 anställda har sannolikt som ambition att växa och det måste då utgöra ett hinder att de MÅSTE nyttja 160 timmar i månaden trots ett mycket mindre behov. Betänk att även en god affärside kan vara skör inledningsvis p.g.a. ekonomiska faktorer. Rätten till heltid kväser antalet arbetstillfällen
lördag 16 oktober 2010 klockan 17:50
Alejandro Caviedes svarar:
Mr Cool, i antalet företag med mindre än 9 anställda som du anger kan man inte skilja mellan dem som har deltider och inte har deltider. Man kan inte skilja mellan de deltidare som vill ha heltid och de som inte vill det. Dina siffror säger absolut ingenting. Det har jag redan påpekat.
Ett stort problem vi har på arbetsmarknaden är att den privata tjänstesektorn, med lågavlönade och otrygga deltidsanställningar, växer. Det är i den sektorn du hittar de flesta småföretagen. Den utvecklingen måste det göras ngt åt.
Sunday 17 October 2010 klockan 02:26
RWR säger:
Länken fungerar utmärkt!
Om flertalet egenföretagare utan anställda hade möjlighet att anställa en person skulle det ge en hel del jobb, det kan väl inte vara irrelevant?
Vad är mer sannolikt att ett företag startar med 0 personer eller med 36451(siffran gripen ur luften dvs källa saknas) personer?
Friday 15 October 2010 klockan 23:27
Alejandro Caviedes svarar:
Om du har läst min diskussion med Mr Cool, så ser du att han tog upp sitt räkneeempel för att visa hur många företag som skulle gå i konkurs om deras anställda skulle vilja gå upp i heltid. Av den anledningen är enmansföretagen helt irrelevanta i den diskussionen.
Saturday 16 October 2010 klockan 04:36
dave säger:
Det verkar svårt att kopiera en länk och klistra in den i ett webbfönster och sedan läsa. Mr Cool verkar väldigt seriös!
Friday 15 October 2010 klockan 21:19
Alejandro Caviedes svarar:
Länken fungerade inte just då jag provade. Nu ser jag att den fungerar. Räknexemplet Mr Cool drar är dock förknippat med en del brister som jag påpekat nedan.
Saturday 16 October 2010 klockan 04:34
Johan Karlsson säger:
Jag vet inte vad Alejandro anser men i min värld är 0 mindre än 9.
Friday 15 October 2010 klockan 20:48
Alejandro Caviedes svarar:
Ja, men företag utan anställda är irrelevanta i diskussionen.
Friday 15 October 2010 klockan 21:16
Mr Cool säger:
AC, här är källan som du efterfrågar.....
http://www.ff.se/sitespecific/foretagarforbundet/publication_files/2009_03_Sveriges_smaforetag.pdf
Jo, dessa små företag skapar fler arbetstillfällen än om deras uppgifter skulle tas över av större drakar. Det brukar kallas för stordriftsfördelar när man med mindre resurser kan producera mer. På mindre orter kanske heller inte ens intresset finns att etablera sig för större aktörer. Men jag inser att facket i och med microföretagen förlorar sitt "grepp" och inte har möjlighet att medelst hot och trakasserier styra utvecklingen.
Friday 15 October 2010 klockan 17:58
Alejandro Caviedes svarar:
Förra gången du hittade på forskningsresultat och blev ombedd att ange källor, skrev du att du inte kunde göra det för att det var en hemlig undersökning: http://blogg.vk.se/alejandro/2010/10/04/hosten-ar-har-192064 . Den här gången när du kommer med siffror och blir ombedd att ange källa, så visar du en länk som inte leder nånstans. Är du seriös?
fredag 15 oktober 2010 klockan 20:30
Mr Cool säger:
AC, 2009 fanns det 936608 företag med mindre än 50 anställda samt sysselsatte runt 1,1 miljoner och i 96% av dessa så var antalet anställda under 9 personer. Dessa s.k. microföretag sysselsatte 535121 personer. Ni tycker tydligen inom facket att denna grupp inte skall respekteras men det är kanske för att dom ofta inte kan TVINGAS att skriva på kollektivavtal i den demokratiska socialismens namn. Det är denna grupp som jag avser med mitt grillkioskresonemang d.v.s. den plats där du kanske tar ett nattamål efter en sen pubkväll. Med ditt förslag kanske dom inte finns kvar.
fredag 15 oktober 2010 klockan 10:50
Alejandro Caviedes svarar:
Men även om vi ignorerar alla de brister i ditt räknexempel (plus det faktum att du inte ens anger källa), håller inte ditt resonemang heller. Du drar slutsatsen att de företag som går i konkurs blir liksom svarta hål på arbetsmarknaden. I realiteten så är det de mer lönsamma företagen som tar över de delar av marknaden som de förlorar, och expanderar. För att expandera måste de anställa. I längden ökar inte arbetslösheten, utan arbetskraften omlokaliseras från olönsamma till lönsamma företag, från otrygga till trygga anställningar.
fredag 15 oktober 2010 klockan 16:33
Alejandro Caviedes svarar:
Mr Cool. Du menar att 96% av de 936'608 företag med mindre än 50 anställda hade under 9 pers. 96% av 936'608 är 899'143 microföretag. Dessa menar du står för 535'121 personer. Antalet anställda är alltså mindre än antalet arbetsgivare: hälften så mindre! Hur går det ihop? Enda förklaringen (om vi utsluter möjligheten att du ba hittade på siffrorna) är att du även blandat in i de siffrorna de företag som har 0 anställda, som utgör minst hälften.
fredag 15 oktober 2010 klockan 16:24
Alejandro Caviedes svarar:
Jag ser att du fortfarande gillar att slänga ur dig siffror hito ch dit utan att ange ngn källa, men låt oss säga att de stämmer. Det säger ingenting eftersom vi från dina siffror inte kan veta hur många av dessa företag som inte har råd att garantera heltid för de som jobbar deltid. Från de siffror vet vi inte ens hur många av dessa företag som överhuvudtaget har deltidare som vill ha heltid.
Vad säger dina siffror egentligen? INGENTING
fredag 15 oktober 2010 klockan 16:08
Arbetare säger:
Du frågar; har människor ett egenvärde?
Enligt alla kommentarer (manliga) så verkar svaret vara nej!
Bara företag(aren)s värde och vinning är viktig.
Särskilt ömmas glass och korvsäljares framtida vinst.
Är det människosynen som skiljer?
Och även synen på kvinnors arbete?
torsdag 14 oktober 2010 klockan 23:56
Alejandro Caviedes svarar:
O ja, absolut!
fredag 15 oktober 2010 klockan 02:27
Johan Andersson säger:
När du säger att små företag inte ska hållas under armarna om de inte går av sig själva så är du med ditt resonemang med och sänker dem med ditt krav på heltid som automatisk rättighet.
Dessutom skall små sväljas av de stora i syfte att vara mer bärande. De i sin tur finansieras av skattekronor från tex små företag. Skattekronan har en tendens att växa ur pojken med guldbyxornas ficka som något som skapas av sig själv. Det finns inte speciellt bra underlag för det du säger men tanken är ju fin. Så fin den bara kan vara i en idealists hjärna utan krav på verklighetsanknytning.
torsdag 14 oktober 2010 klockan 23:22
Alejandro Caviedes svarar:
Vi byggde ju den svenska modellen bl a genom den solidariska lönepolitiken formulerad först av Rehn och Meidner, som gick ut på att ställa höga lönekrav så att olönsamma företag som inte hade råd med detta slogs ut. Med strukturomvandlingarna i de lågproduktiva företagen, och de goda företagsvinsterna i de högproduktiva företagen skapades en hög tillväxt med fler jobb som följd.
Jag undrar i vilken verklighet du lever i när du hävdar att strukturomvandlingen saknar all anknytning med verkligheten.
fredag 15 oktober 2010 klockan 02:36
Alejandro Caviedes svarar:
Höre du, strukturomvandlig har inte jag hittat på. Mer lönsamma företag konkurrerar ut mindre lönsamma, så har det alltid varit. Man behöver inte vara särskilt smart för att förstå detta. Sen finns det faktorer som antingen bromsar eller påskyndar denna utveckling. Höga löner och bättre anställningsvillkor, som ökar personalkostnaderna är ett exempel på det senare. Det här har ekonomerna vetat ända sen Rudolf Meidner och Gösta Rehn.
fredag 15 oktober 2010 klockan 02:25
Uffe N säger:
Ett exempel på företag som inte behöver ha personal på plats när kunderna väljer att "komma" är postorderförsäljare: kunderna finns aldrig i butiken, rent fysiskt. Personalen kan då expediera beställningarna under nästa arbetsdag, och kunden märker inte om deras beställning packades på morgonen eller på kvällen.
torsdag 14 oktober 2010 klockan 22:41
Uffe N säger:
Att jag "fastnar" i kundtillströmningen tycker jag inte är så konstigt, det är ju trots allt den som bestämmer när vissa företag behöver personal på plats. För en del företag spelar det ingen roll, men för andra är det livsviktigt att ha personal på plats när kunderna kommer.
Ett exempel på ett företag som "måste" ha personal på plats när kunderna väljer att komma är restauranger: när du sätter dig så vill du att kyparen skall komma inom rimlig tid, och du vill få beställa inom rimlig tid, och du vill få maten inom rimlig tid. Personalen kan inte jobba i förväg, innan kunderna har kommit.
torsdag 14 oktober 2010 klockan 22:39
Alejandro Caviedes svarar:
Nej, Uffe N, Skälet till att du fortsätter tjata om kundtillströmning är att du inte vill svara på min fråga:
När den anställde blir sjuk och arbetsgivaren betalar ut sjuklön, så är det inte för att arbetsgivaren har behov av det. Det är arbetaren som har behov av det. Så om du tycker att en arb.givare ska slippa anställa en person på heltid när han ba har behov av henne på deltid (eller när han inte har råd med det), varför tycker du inte att en arb.givare ska slippa betala ut sjuklön med tanke på att han inte har ngt behov av det (eller åtminstone när han inte har råd med det? Dubbelmoral
fredag 15 oktober 2010 klockan 02:12
Uffe N säger:
Indirekt förespråkar du att företag skall gå med förlust, genom att värdera personalens rätt till heltid högre än företagets möjlighet att gå med vinst. För en del företag är verkligheten sådan att om en enda anställd kräver att få gå upp från 50% till 100% så raderas vinsten ut. Långsiktigt betyder det att företaget går under.
Kravet på heltid leder inte nödvändigtvis till högre arbetslöshet, men lär leda till att alla småföretag väntar in i det längsta innan de anställer någon, helt enkelt för att vara helt säkra på att den nyanställda verkligen behövs.
torsdag 14 oktober 2010 klockan 22:37
Alejandro Caviedes svarar:
Nej, att arbetarens rätt till heltid ska gå före vinstkravet är inte samma sak som att företaget nödvändigtvis ska gå med förlust. Bara att företagets vinst inte ska behöva vara så högt, om det sker på bekostnad av den anställdes rätt till heltid. Men är det så att företaget inte har råd att garantera denna rättighet(dvs att företaget faktiskt går med förlust), då är det inte tillräckligt lönsamt för att det ska kunna finnas kvar på marknaden.
fredag 15 oktober 2010 klockan 02:05
Alejandro Caviedes säger:
Uffe N, du utgår dessutom ifrån ett felaktigt antagande att krav på heltid leder till högre arbetslöshet. Detta kan som sagt ifrågasättas ur vetenskaplig synpunkt. Vad du bortser ifrån är att mer lönsamma företag som faktiskt har råd att anställa på heltid, tar över marknadsandelar som olönsamma företag lämnar när de konkurreras ut, och kan därför anställa fler (på heltid). Kravet på heltid leder således inte till högre arbetslöshet. Trots att jag påpekar detta, får jag inget svar från dig, utan du har fastnat helt i frågan om kundtillströmningar.
torsdag 14 oktober 2010 klockan 21:23
Alejandro Caviedes säger:
Uffe N, det är inte arbetsgivaren som har behov av sjuklön, föräldralön, en bra arbetsmiljö etc. Det är hans anställd som har behov av det. Så, om du tycker en arb.givare inte ska anställa en person på heltid om han inte har behov av henne på heltid, varför ska en arb.givare betala ut sjuklön om han inte har behov av att göra det? Men så kan man inte resonera, eller hur? För du är väl inte för svartarbete, eller?
Så vad är skillnaden gentemot heltid? Jag har ställt den frågan flera ggr, men ingen har kunnat svara på det!
torsdag 14 oktober 2010 klockan 21:16
Uffe N säger:
Där är ett aber med ditt tänkande: inget företag kan i längden gå med förlust. Om företaget skall överleva, och därmed kunna betala lön till sina anställda så måste det åtminstone gå ihop. Och om företaget inte kan betala lön så lär inte många i personalen stanna kvar.
Utöver det ser jag en nackdel med ditt förslag: om ett företag inte behöver en heltid (eller flera heltider) till, så lär de inte anställa någon alls. Det betyder att den de kunde anställt på deltid annars, blir helt utan jobb. Är det bättre än att ha deltidsjobb?
torsdag 14 oktober 2010 klockan 20:30
Alejandro Caviedes svarar:
Sålänge olönsamma företag kan hävda sig i konkurrensen genom att sänka sina personalkostnader genom låga löner, otrygga anställnignsvillkor och deltider, kommer de aldrig kunna konkurreras ut av mer lönsamma företag som faktiskt kan garantera bra löner, trygga anställningar och heltider. Dessa företag kommer därför inte kunna expandera, och därmed inte heller trygga heltidsanställningar.
torsdag 14 oktober 2010 klockan 21:11
Alejandro Caviedes svarar:
1: Vem förespråkar här att företag ska gå med förlust? Att de arbetarnas rättigheter inte ska vara underordnad krav på vinst, innebär inte per automatik att företaget måste gå med förlust: bara att arbetsgivaren inte ska kunna öka sin vinst på bekostnad av sin personal.
2: Om ett företag inte har råd att betala arb.avg, sjuklön, föräldralön etc, lär de inte anställa ngn alls. Är det bättre än att anställa ngn svart? Nä, det är det inte. Eller? Vad är skillnaden mellan detta och frågan om heltid?
torsdag 14 oktober 2010 klockan 21:07
Mr Cool säger:
Men rätten till heltid skulle innebära att en liten grillkiosk måste stängas efter 8 timmar alternativt ha öppet den dubbla tiden eftersom personalen har "rätt" till heltid. När man jobbar med elektriska apparater så tror jag heller inte att man får vara ensam vilket innebär minst två samtidigt jobbande. Ett mindre öppethållande än 16 timmar innebär att man vid något tillfälle måste ha fyra samtidigt arbetande vid någon tidpunkt vilket det vare sig finns utrymme eller uppdrag för.
Har du/ni verkligen tänkt igenom konsekvenserna av detta ordentligt?
torsdag 14 oktober 2010 klockan 12:21
Alejandro Caviedes svarar:
Glasskiosk, snabbköp, grillkiosk! Egentligen, hur stor andel av sysselsättningen står glasskioskar och snabbköp för? Tycker du att de ska utgöra normen för hela arbetsmarknaden?
Jag ser hellre en arbetsmarknadspolitik för det stora antalet ofrivilliga deltidsarbetare som inte kan försörja sig på sina jobb, än en politik som missgynnar alla dem för att rädda ett och annat snabbköp.
torsdag 14 oktober 2010 klockan 17:00
Mr Cool säger:
AC, jag ser ingen direkt koppling mellan rakhyvelns introduktion och rätten till heltid. Du glömmer helt bort att stora lönsamma företag en gång varit små och med din modell så kväser du etablerandet av nya såväl som viljan att anställa. Även i dessa stora företag kan vinstmarginalen vara liten (under 5%) och minsta felsteg eller ökade kostnader kan snabbt resultera i ett minus. Det snabbaste sättet att korrigera ett dåligt resultat är att sparka folk eftersom personalkostnaden oftast är en lejonpart. Nyckeltalsanalyser som mäter personalens prestationer är det bästa verktyget vid avskedanden.
torsdag 14 oktober 2010 klockan 12:06
Alejandro Caviedes svarar:
Att det är så låga krav på startkapital inom vissa branscher (t ex restaurangbranschen) gör att vem som helst kan starta företag inom dessa branscher, vilket leder till en överetablering. Konkurrensen hårdnar, vilket gör det svårt att göra vinst, vilket gör det svårt att få upp lönerna (som i dessa branscher är låga) och förbättra anställningsvillkoren, eftersom de utgör en kostnad. Är detta bra??
torsdag 14 oktober 2010 klockan 16:53
RWR säger:
För mig är alla innovatörer hjältar men det är inte bara dom stora namnen jag tänker på utan dom små som kämpar för sina idéer ska bli förverkligade och kunna växa!
Att du ser på dom som som karikatyrer får stå för dig...
onsdag 13 oktober 2010 klockan 22:37
RWR säger:
Om du läser ordentligt så finns arbetarna med som del i det jag skriver, står för hårt arbete och stor färdighet. Många företagare och innovatörer jobbar själva häcken av sig för att driva sitt företag!
Du pratar om naturlig utslagning av svaga företag men samtidigt om mer regleringar ditt resonemang går således inte ihop! När du infört heltids tvång vad blir nästa steg? Förr eller senare går dom flesta mindre företag i putten med din politik.
Små företag lyckas inte alltid genast utan kan behöva bygga värde initialt vilket kan vara att balansera på liten budget!
onsdag 13 oktober 2010 klockan 22:25
Alejandro Caviedes svarar:
Om du brydde dig om arbetarna på samma sätt du bryr dig om företagarna, då skulle du tycka att deras ansträngningar är värda mer än ofrivilla deltidsanställningar med otrygga villkor.
Vet inte hur många ggr jag ska behöva förklara det, men jag ser inget mål i sig att bevara småföretag som inte är lönsamma nog att erbjuda jobb det går att leva på. Det finns en överetablering av aktörer inom vissa branscher (som restaurangbranschen) som skulle må bra av att vissa företag svaldes upp av större.
torsdag 14 oktober 2010 klockan 16:44
Uffe N säger:
AC: svara gärna på två frågor:
1) Hur skall tex ett snabbköp hantera det faktum att kundtillströmningen är ojämn?
2) Vad gäller för säsongsanställda? De jobbar kanske halvtid på årsbasis, eventuellt ännu mindre!
Som jag ser det lär snabbköpet välja den enkla vägen: man har ett visst, litet, antal kassor öppna hela tiden, åtta timmar om dagen. När kundströmmen tilltar får kunderna helt enkelt finna sig i att vänta: kan de inte planera sina inköp bättre än så så får de ta smällen som kommer...
onsdag 13 oktober 2010 klockan 18:00
Alejandro Caviedes svarar:
Är inte ett företag lönsamt nog att stå för kostnaden för de rättigheter som följer av en anställning: t ex rätt till sjuklön, en bra arbetsmiljö mm, då kanske det företaget inte ska finnas överhuvudtaget. Eller tycker du att om ett företag inte klarar av de kostnaderna, så ska de slippa betala dem? Så vad är skillnaden med rätten till heltid?
Jag tycker inte att bevarandet av ett litet snabbköp är ett mål i sig. Vill inte heller se en tillväxt av snabbköp, utan hellre fler stora köpcentra lönsamma nog att erbjuda trygga anställningar.
torsdag 14 oktober 2010 klockan 16:38
Alejandro Caviedes svarar:
Blogginlägget ovan är just ett försök att svara på din fråga om kundtillströmning och öppetider, som du ställt tidigare i anslutning till min förra blogg om rätten till heltid. Din fråga härrör från en syn på arbetare som en människa vars rättigheter underordnas företagets vinstintressen: vinsterna minskar om företaget tvingas anställa på heltid en person företaget ba behöver på deltid. Om vi däremot utgår från en annan människosyn där den arbetares rätt till heltid och bra arbetsvillkor är överordnad företagets vinstintressen, blir din fråga irrelevant.
torsdag 14 oktober 2010 klockan 16:29
Skogsägare säger:
Men om industrin slås ut av ett absurt skattetryck och allt för hårda regleringar, var ska vi då ta pengarna till den offentliga sektorn från? Ska vi dra igång sedelpressen igen som sossarna gjorde ända tills bubblan sprack i början av 90-talet? Ett faktum är att när välståndet ökar kommer den tunga industrin att slås ut till förmån för kunskapsintensiva företag och tjänstesektorn precis som det primitiva jordbruket slogs ut av industrin. Med er politik förhindras denna utveckling.
onsdag 13 oktober 2010 klockan 16:45
Alejandro Caviedes svarar:
Så du tycker att industrin har slagits ut av en hög skattebörda? Men det kanske finns några få länder med lägre skattekvot och mindre utvecklad industri. Ja, just ja: hela tredje världen!!!!
Om du dessutom inte upptäckt det så är det f.ö. inte de kunskapsintensiva branscherna inom tjänstesektorn som är på tillväxt. Det är de lågavlönade jobben inom bl a callcenterbranschen, hushållsnära sektorn och andra sektorer med otrygga anställningsformer som tränger undan industrin och offentlig sektor.
torsdag 14 oktober 2010 klockan 16:20
Skogsägare säger:
Vidare kan man av Alejandros resonemang dra slutsatsen att ingenting lärts av det totala misslyckandet som den solidariska lönepolitiken innebar för den svenska arbetsmarknaden. Istället för att styra arbetskraften till den lönsamma industrin slogs mindre produktiva företag ut samtidigt som nya förhindrades att etablera sig. För att dölja den resulterande massarbetslösheten lät man dessa sugas upp av den offentliga sektorn som växte i takt med att skattebördan ökade.
onsdag 13 oktober 2010 klockan 16:17
Alejandro Caviedes svarar:
Alla andra länder där facket var svagt nog att inte ställa höga krav på löner och arbetsvillkor fick uppleva en utveckling där otrygga lågavlönade anställningar fick sprida sig över arbetsmarknaden. Kolla på USA, där många måste ha flera jobb samtidigt för att kunna klara sig.
Du är den enda jag träffat som tycker att guldåren i Sverige (som till skillnad från i andra länder faktiskt sträckte sig fram till 80-talet) med nästan oavbruten tillväxt, utjämning av klyftor och full sysselsättning (den senare som varade till 1991 t.o.m.) var ett problem.
torsdag 14 oktober 2010 klockan 16:12
Alejandro Caviedes svarar:
Om du tycker att den ekonomiska tillväxt och utjämning av klyftorna som Sverige upplevde fram till 80-talet i samband med fackföreningsrörelsens solidariska lönepolitik innebär misslyckanden, får du stå för det. Till skillnad från dig föraktar jag inte jobb inom den offentliga sektorn, som jag tycker uppfyller en viktig funktion i samhället.
torsdag 14 oktober 2010 klockan 16:06
Skogsägare säger:
Skillnaden mellan demokrati och diktatur kan således förklaras med att i diktaturen förtrycker i regel minoriteten majoriteten till skillnad från demokratin där majoriteten förtrycker minoriteten. Allt enligt Alejandros resonemang. Att 51% besluts att övriga 49% ska förslavas är inte mer demokratiskt än att en människa ska mördas för att dennes njurar ska få rädda livet på två njursjuka eller att "asociala element" ska tvångssteriliseras i ett försök att "förbättra folkmaterialet" för att citera två ledande social"demokratiska" ideologer.
onsdag 13 oktober 2010 klockan 16:12
Alejandro Caviedes svarar:
Demokratin vila på en del principer som sina förutsättningar: t ex yttrandefrihet, alla människors lika värde etc, vilket gör det till en motsägelse att på demokratisk väg kunna avskaffa dem, som i de exempel du ger där majoriteten förtrycker minoriteter. Demokrati innebär dock i grund och botten att alla på lika villkor tillåts delta i beslutsfattandet, men sen är det majoritetsbesluten som gäller som alla måste räta sig efter. Eller tycker du att var och en ska kunna välja vilka beslut från riksdan de ska få följa och vilka de ska kunna skita i?
torsdag 14 oktober 2010 klockan 16:00
Jadu säger:
Men så du tycker det är bättre att ett företag med nån enstaka deltidare skall gå i konkurs istället för att kunna fortsätta med att ha en deltidare?
Om du nu vill ha stora företag som inte har några problem med att betala för heltider så bör ni nog förändra er politik så att de företagen kan startas. Vi behöver fler företag som IKEA, H&M osv som ser till att fler blir sysselsatta i vårt land.
onsdag 13 oktober 2010 klockan 15:22
Alejandro Caviedes svarar:
Del 2: Jadu, jag håller med dig. Jag ser hellre att antalet sysselsatta växer inom industri och offentlig sektor än inom den privata tjänstesektorn, och då kan inte vårt parti sätta sin tillit på att jobben kommer komma med småföretagen (som jag ibland får intrycket av). Men det är faktiskt alliansen som med avsikt uppmuntrar tillväxten av låglönebranscher inom tjänstesektorn genom bl a pigavdraget, slopad revisionsskyldighet för småföretag, halvering av arbetsgivaravgift för ungdomar mm.
onsdag 13 oktober 2010 klockan 16:21
Alejandro Caviedes svarar:
Del 1: Inom vissa branscher (t e restaurangbranschen) krävs det inte så mkt startkapital, vilket gör att vem som helst kan starta ett företag. Detta leder till en överetablering. Om olönsamma företag tillåts tumma på arbetarnas rättigheter för att kunna sänka sina kostnader, kommer de aldrig försvinna.
onsdag 13 oktober 2010 klockan 16:18
Uffe N säger:
Nej Alejandro, rätten till heltid så som jag tolkar dig betyder inte att mer lönsamma företag tränger undan mindre lönsamma företag.
Däremot betyder det att större företag tränger undan mindre företag: för ett stort företag innebär det inte lika mycket extrakostnad (i förhållande till alla andra kostnader) om en enstaka anställd vill gå upp på heltid.
För ett litet företag men några få anställda kan det vara det som avgör om företaget går med vinst eller förlust.
onsdag 13 oktober 2010 klockan 14:38
Alejandro Caviedes svarar:
Om ett företags hela existens hotas av att en enstaka anställd vill gå upp i heltid, kan det inte vara ett särskilt lönsamt företag, eller?. Ja, Uffe N, hela meningen med strukturomvandlingen är att större och lönsamma företag med dyr teknologi tränger undan mindre och olönsamma företag på marknaden: på samma sätt som företag Gillette genom sin industriella produktion av billiga rakhyvlar trängde undan de tusentals småföretagare som jobbade som barberare och inte längre behövdes. De fick byta till nya jobb och moderanre jobb som uppstod. Du vill väl inte vrida klockan tillbaka va?
Wednesday 13 October 2010 klockan 15:02
Jon säger:
ett företag anställer folk för att dom har behov utav det och då spelar det ingen roll hur mycket det kostar
sen går du ut på stan och frågar folk vad demokratisk socialism är så tror jag nog inte många kan det svaret och jag tror snarare det är anledningen till att folk inte står upp för det än att dom tycker det är dåligt
Wednesday 13 October 2010 klockan 12:38
Mr Cool säger:
Din teori om heltidens förträfflighet och lönsamma företags övertagande av de mindre leder bara till att öppettiderna d.v.s servicen till medborgarna minskar ytterligare. Kom till en mindre bygd i Västerbotten på kvällstid och du kommer då att finna att redan idag så är det mesta stängt. Där jag bor är det mesta öppet DYGNET RUNT p.g.a. lägre lönekostnader vilket i sin tur skapar arbetstillfällen.
Du verkar heller inte ha noterat att väljarna ej verkar bejaka den demokratiska socialismen trots din påstådda förträfflighet. Bagdad Bob kunde inte ha sagt det bättre än du.
Wednesday 13 October 2010 klockan 11:07
Alejandro Caviedes svarar:
Det som du kallar för min "teori" om lönsamma företags övertagande av de mindre, kallas för strukturomvandling och är precis vad som förvandlat Sverige till en modern, effektiv ekonomi. Det är genom strukturomvandling som barberaryrket försvann när den billiga rakhyveln uppfanns, oxarna övergavs när traktorn uppfanns osv. Yrken inom olönsamma branscher ger vika för yrken inom mer lönsamma. Om vi tillåter ofrivillig deltid, hindrar vi denna utveckling, och iställer får vi en arbetsmarknad som USA där man behöver 3 till 4 jobb för att få upp till en heltid.
Wednesday 13 October 2010 klockan 14:48
RWR säger:
Bakom varje företag finns människor med idéer, människor som jobbar hårt för just sin innovation. Det finns människor som är beredda att satsa sitt kapital, sin arbetskraft och sin färdighet!
Ett företag är mer komplext än bara en grå koloss som har som syfte att äta människor.
Viljan och kraften föds ur möjligheten att förbättra sin produkt, sitt hantverk, sin automation öka sin vinst och vara i topp bland konkurrenter.
Dessa drivkrafter kan inte ersättas av politisk stimulans eller dekret.
Kanske jag överreagerar men ditt resonemang andas planekonomi och brist på historia.
Tuesday 12 October 2010 klockan 21:55
Alejandro Caviedes svarar:
Vad du glömmer är att bakom varje framgångsrikt företag, finns alltid arbetare som med sina samlande ansträngningar förverkligat vad företaget är idag. Utan dem hade varken Ingvar Kamprad, Bill Gates (eller för den delen alla andra karikatyrer som borgerligheten upphöjer till hjältar i den svenska versionen av the american dream) stått var de nu står idag.
De rättigheter dessa arbetare har idag, som rätt till semester, sjuklön, föräldralön, pension mm, har vi uppnått genom politiskt styrning. Det är vad som krävs om vi ska garantera bra villkor som rätten till heltid
Tuesday 12 October 2010 klockan 23:28
RWR säger:
Jag vänder mig absolut mot det sätt som du förespråkar mer politisk styrning och reglering av ekonomin och företagen.
Jag kan acceptera att du inte har kunskap och erfarenhet att leda ett mindre företag där ekonomin är kärv. Vet inte heller om du har annan erfarenhet än offentlig verksamhet? Men du borde åtminstone göra någon form av konsekvensanalys av vad du säger.
Tror inte att du behöver bekymra dig om oss borgare just nu, du får nog jobba med S kollegorna i första steget för att förverkliga ett politiskt övertagande av produktionsmedlen.
Tuesday 12 October 2010 klockan 21:46
Alejandro Caviedes svarar:
Bevarandet av ett olönsamt företag som inte har råd att garantera anständiga arbetsvillkor för sina anställda är för oss inom arbetarrörelsen inget mål i sig. Om ingen konsekvensanalys hade gjorts av vad rätten till heltid skulle leda till, så skulle inte S (med erfarenhet av mer än 70 år att leda Sverige) haft det som sitt eget förslag. Läs gärna svaret nedan till Uffe N, om du vill ha en kortfattad analys av konsekvenserna.
Tuesday 12 October 2010 klockan 23:23
Uffe N säger:
AC: så som du målar upp "rätten till heltid" kan det innebära att en arbetsgivare ställs inför ett obehagligt val: antingen sparka någon eller gå med förlust.
Om personalen har fullt att göra hela tiden (utan att stressa), och den ende som jobbar deltid vill ha heltid, vad skall chefen göra? Om det finns kunder för den ökade produktionen så är det inget problem, men om det inte finns?
Tuesday 12 October 2010 klockan 19:16
Alejandro Caviedes svarar:
Rätten till heltid leder till att mer lönsamma företag har lättare att hävda sig på marknaden och växa på bekostnad av de olönsamma, vars konkurrensfördel försvinner när de inte längre kan hålla nere sina personalkostnader genom deltidsanställningar. De mer lönsamma företagen tar därmed marknadsandelar från de olönsamma och expanderar. Med tiden ger lågavlönade ofrivilliga deltidsanställningar vika för heltidsanställningar som det går att försörja sig på. Så fungerar arbetsmarknaden.
Tuesday 12 October 2010 klockan 23:06
Alejandro Caviedes svarar:
Del 1: Men så där kan man resonera om allt: Varför ska en arbetsgivare som inte har råd att betala ut sjuklön göra det t ex? Eller varför ska en arb.givare som inte har råd att garantera en bra arbetsmiljö göra det? Den frågan är absurd! Har man inte råd att betala ut sjuklön, garantera en bra arbetsmiljö etc, då kanske man ska syssla med ngt annat än att vara arbetsgivare. Vad vi förespråkar är att även heltid ska vara en social rättighet, på samma sätt som en bra arbetsmiljö eller socialförsäkringar.
Tuesday 12 October 2010 klockan 23:01
Mr Cool säger:
Fundera sen hur ett högt löneläge framdrivet av facket sorterar ut endast högpresterande. Det är just p.g.a. detta som alla Head Hunting företag kan existera. En anställning är en grundinvestering på sisådär 250.000:-
LAS har heller aldrig varit något problem att kringå eftersom det är bara att omorganisera och på pappret lägga ned verksamheter där man vill kicka folk. Fungerar inte det finns det andra betydligt grymmare metoder att tillgå såsom att strypa vederbörandes arbetsuppgifter så sysslolöshet inträder. Få står ut med detta en längre tid utan säger upp sig självmant.
Tuesday 12 October 2010 klockan 18:45
Alejandro Caviedes säger:
Urban, du måste skilja mellan demokrati och valfrihet. Det är inte samma sak. Däremot inte sagt att de nödvändigtvis skulle stå i motsättning. Vårt förslag om rätt till heltid är ett exempel på detta: den anställde ska själv ha rätt att välja att gå upp till heltid. Men det innebär också att samtliga arbetsgivare måste följa detta, på samma sätt som alla andra lagar som riksdagen demokratiskt beslutat om.
Tuesday 12 October 2010 klockan 18:40
Mr Cool säger:
Jo, den flumideologi du förespråkar fanns faktiskt i gamla östblocket där exempelvis även restauranger drevs i statlig regi och vinstintresset var underordnat. Av den digra menyn på 22 rätter kanske 3 av dom serverades och en eventuell gäst/kund betraktades bara som något skit som katten släpat in som bara störde friden. Jag behöver väl inte beskriva hur maten smakade och servicenivån.
Om det sen hypotetiskt finns en glasskisosk i Umeå som har öppet 11-21.00 som kräver minst 2 samtidigt jobbande och de sen kräver heltid eftersom det är en "social rättighet" så undrar jag hur du löser detta?
Tuesday 12 October 2010 klockan 18:40
Alejandro Caviedes svarar:
Om du inte kan skilja mellan den sovjetiska modellen i östblocket och iden om demokratisk socialism som var inspirationskällan bakom uppbyggandet av välfärdstaten i Sverige, så kan du nog ingenting om varken svensk historia eller socialism.
Din fråga om glasskiosken svarar jag ovan i svaret till Uffe N
Tuesday 12 October 2010 klockan 23:17
Urban Bengtson, idékonsult säger:
Är demokrati att styra folk och där 51% ska bestämma över 49% i en politisk församling och över alla företag? Det låter som en plandemokrati som inte ser träden för skogen.
Som t ex att politiker i Umeå bestämt att syskon till nytt barn i familjen inte ska få ha sin dagistid på heltid, utan måste gå till deltid när lillebror/lillasyster fötts.
Valfrihet är mer demokrati i längden, i politiken, i företagandet, i barnomsorg och på fritiden. Det ger nöjdare individer, starkare grupper och bättre solidaritet.
Tuesday 12 October 2010 klockan 06:59
Alejandro Caviedes svarar:
Demokrati är när alla på lika villkor varit med om att fatta ett beslut. Precis som när vi går till val, eller när riksdan fattar ett beslut. Nu måste alla följa de beslut som den demokratiskt valda regeringen fattar, även om 49% av befolkningen ogillar det. Detta är demokrati. Eller vill du att alla ska ha valfriheten att välja vilka beslut från regeringen de vill följa och vilka de vill strunta i?
Du har en mkt märklig syn på vad demokrati är, Urban.
Tuesday 12 October 2010 klockan 18:31
Alejandro Caviedes säger:
RWR:
Du får f.ö. använda dig av din konsumentmakt, som ingen här diskuterar emot. Men alla rättigheter arbetarna genom historien fått (som rösträtt, semester, arbetstidsförkortning mm) har kommit via lagstiftning och inte genom konsumentmakt. Lycka till att få igenom rätten till heltid genom konsumentmakt.
Tuesday 12 October 2010 klockan 01:56
RWR säger:
Någon:
” Framför allt, tro icke den lockande läran, att allt blir bra, bara vi dela upp penningen mellan oss. Vi svenskar kunna lika litet som andra nationer leva på att dela. Det är mycket viktigare för oss att skapa nya värden, ekonomiska och kulturella.”
Herr Hansson försäkrar:
Mot dessa synpunkter finns från socialistiskt håll egentligen inget att invända.
Men han säger vidare:
Men det skall skapas för folket, icke för några privilegierade.
Vilket egentligen motsäger hans försäkran därför att uttolkaren av vem som är den "priviligerade" är det socialistiska kollektivet.
Lockande lära?
Monday 11 October 2010 klockan 23:04
Alejandro Caviedes svarar:
Vad snackar du om? Har du överhuvudtaget läst artikeln ovan? Har du överhuvudtaget läst vad Per Albin Hansson (s) skrivit, eller de tal han hållit?
Tuesday 12 October 2010 klockan 02:00
RWR säger:
"kollektivet, kommer överens och fattar ett gemensamt beslut, som vi sen som enskilda individer rätar oss efter oavsett om vi är för eller emot"
Tycker det speglar rätt bra hur illa en socialistisk stat fungerar! Jag går hellre på affär och bestämmer själv vad jag vill handla genom konsument makt!
Kan bara konstaterar att ditt inlägg delar upp folk på ett typiskt enögt sätt! Den som uppbär lön är också den som utövar konsument makt och startar eget!
Per-Albin talade utifrån sin kunskap och erfarenhet han hade 1928. Hans tal hade sett betydligt annorlunda ut i dag det är jag säker på..
Monday 11 October 2010 klockan 22:54
Alejandro Caviedes svarar:
Är du emot att individerna ska räta sig efter de beslut som vi alla tillsammans fattar genom de demokratiska kanaler som finns, så är du inte ebart emot socialism. Du är emot demokrati.
Förresten, när har demokrati varit ett hinder för dig att handla vad du vill? Vem ska tvinga dig att köpa det du inte vill.
Tuesday 12 October 2010 klockan 01:55
Urban Bengtson, idékonsult säger:
Individualism är inte att förakta. Ju självständigare och kunnigare desto bättre val gör man och desto mer bryr man sig om andra, dvs gruppen eller om man så vill kollektivet. Så börjar det i barnens fostran, hemma, på dagis, i skolan o s v.
Demokrati är mer än folkstyre och enbart folkstyre med röstande där 51% bestämmer över 49% känns inte särskilt demokratiskt. Ibland kan minoriteten har rätt, t ex om rökning på en arbetsplats, där majoriteten får rätta sig efter de fås önskemål.
Där valfrihet löser problem och en majoritet inte störs av olikas val, är det en mer äkta demokrati.
Monday 11 October 2010 klockan 17:07
Alejandro Caviedes svarar:
Urban, tror du att flertalet människor som jobbar deltid har VALT att jobba deltid? Ska alla som vill ha möjigheten att välja heltid, så krävs det ett politiskt beslut, dvs ett demokratiskt förankrat beslut som alla företag måste räta sig efter. Kollektivets styrka via demokrati är den bästa garanten för individens valmöjligheter.
Tuesday 12 October 2010 klockan 01:46
Urban Bengtson, idékonsult säger:
Ekonomin demokratiseras om kunder/nyttjare får bestämma, ekonomi-demokrati är valfrihet. För produkter som mat och verktyg finns då kundens demokrati, där andra inte bestämmer utan en själv och när man har råd.
Så även i tjänster som vi köper i privat regi. Där finns också valfrihet och ekonomi. Men när det gäller offentligas tjänster "knepar" det till sig. T ex Umeås ekonomi för dagisutbyggnad hålls nere om syskon till nytt barn går kort tid. Det är odemokratisk ekonomi. Demokratiskt är att välja sin tid och ekonomin anpassas därefter.
Undrar vad PA Hansson hade tyckt här och S I Umeå idag.
Monday 11 October 2010 klockan 14:04
Alejandro Caviedes svarar:
Demokrati betyder folkstyre. Demokrati innebär att vi alla tillsammans, kollektivet, kommer överens och fattar ett gemensamt beslut, som vi sen som enskilda individer rätar oss efter oavsett om vi är för eller emot. Marknadens valfrihet är däremot ett individualistiskt begrepp där folket inte bestämmer gemensamt vilka beslut som fattas, utan där individen själv väljer mellan olika alternativ som privata aktörer erbjuder och som hon därför inte var med att besluta om.
måndag 11 oktober 2010 klockan 16:29
Skriv kommentar