Jag är en klant!! Än en gång har jag glömt en viktig födelsedag: min bloggs! Den här bloggen föddes förra året den 20nde december, och sen dess har den varit ett kontroversiellt ämne. Älskad bland vissa, och hatad bland andra, har den lyckats med att med några få undantag hålla sig dagligen i gång, trots dataintrång och barnsliga mediautspel från moderater.

          Om jag nu med anledning av bloggens födelsedag ska ägna några rader åt the best of min blogg, borde jag börja med att skriva just om inlägget med titeln Svarta Gänget, som var den mest gillade över hela vk den 23 juli.

          Jan Nilsson (m) har ju aldrig ”tid” att svara på mina frågor om hans politik (se de tre inläggen som förblivit obesvarade här, här och här), men min musiksmak har han däremot all tid i världen att diskutera. I anslutning till Svarta Gänget förfasar han sig över videoklippet nedan med låten med samma namn från Björn Afzelius. Indignerad frågar han: Är det här socialdemokratisk polemik och politik? Står (S) för jämförelse med t.ex. Hitler och statsministern i Sverige? Det skulle jag vilja veta.

          Nej, det är inte socialdemokratisk polemik. Det är min musiksmak. Om inte Jan gillar den, kan han i sedvanlig ordning be herr Riedl (m) skicka ett pressmeddelande. Vi står inte för en jämförelse med Hitler och Reinfeldt (även om moderaterna har ett mörkt förflutet, vilket är vad Afzelius syftar på). Däremot har hans partikamrat herr Riedl jämfört mig med Sovjet. Står moderaterna för det? Det skulle jag vilja veta.

          På min fråga får vi inledningsvis inget svar, utan bara en kommentar på mitt svar där han gör en kovändning. Helt plötsligt är det inte min musiksmak utan bildsekvenserna han stör sig på. Såhär skriver han: Top5, har inte sagt ett ljud om musiken. […] Det jag talar om är fotomontaget som ligger långt under nivån för en som säger sig vara demokratisk socialist och särskilt när man står på en (S)-lista. Att till "Svarta gänget" mixa bilder av Hitler, Mussolini, avrättningar, Reinfeldt och andra välfärdsdemokrater är lågt. Ingen regering har heller satsat mer pengar på välfärden.

Hur Jan säger sig inte ha ngt emot val av låt, som kallar moderaterna för bästisar med rasisterna, på samma gång som han reagerar mot bilden på Hitler, förblir nog en gåta för mig. Men Jan har helt rätt: bilden på Hitler var inte alls passande. Jag hade hellre lagt en bild på Malan, som grundade apartheidregimen som moderaterna stödde på 60-talet, men nu är det inte jag som gjort kollaget. Och jag som äntligen blir glad att Jan för en gångs skull vill diskutera politik när han skriver att ingen regering har satsat mer pengar på välfärden än alliansen, blir dock väldigt besviken när jag aldrig får ngt svar om hur detta kan påstås med bakgrund av de skattesänkningar på 100 miljarder som alliansen hade gjort. För vad jag förstår så finansieras väl inte välfärden med luft?

          Efter flera påpekanden om att han inte svarat på frågan om huruvida moderaterna står för den jämförelse mellan mig och Sovjet som Riedl gjort, känner inte Jan att han längre kan undvika frågan: Alejandro, du fick ett svar om jämförelserna, men VK tog tydligen inte in det. Förstår faktiskt inte varför. […] I mångt och mycket känns det kanske som om du tänker mer som kommunist än socialdemokrat. Eller har jag fel?

Nu får vi alltså se det gamla hederliga kommunistkortet, som varje moderat som är värd namnet alltid spelar när han i brist på argument inte vet vad han ska säga. Men än roligare är påståendet om att VK skulle tagit bort hans svar. Kommentarer som skrivs av inloggade användare (som Jan och jag) passerar aldrig ngt filter, utan de kommer upp direkt. Därför kan inte VK ha spärrat hans svar som han påstår, om det inte var så att han skulle skrivit det oinloggad som t ex anonym signatur. Avslöjad?

          Under bloggens ettåriga existens har jag fått se många sjuka kommentarer. Vissa roliga, andra mindre roliga. Men de här tar ju priset!

Idag hade jag tänkt skriva om min bloggs födelsedag, men det får ge vika för nyheten om Sören WIbes bortgång, som jag betraktar som en stor förlust för såväl Umeå som hela Sverige. Jag fick träffa honom för första gången på den tiden då han fortfarande var med i Socialdemokraterna. Han ledde partiets Aftonskola, med syfte att förbereda medlemmar för att ta på sig kommunala uppdrag och dylikt. Verksamheten hade varit inaktiv länge och han skulle då få den på fötterna igen. Jag minns att vi hade många diskussioner om skatter, välfärd och integration på våra träffar...

          ... och om EU givetvis. EU var den frågan han brann mest för. Detta och så kärnkraften. Tillsammans med ssu:aren från Umeå Mattias Mattsson var han aktiv i EU-kritiska Socialdemokrater, som han var ordförande för. Hans aktiva insatser var en stor anledning till att Nej-sidan vann EMU-folkomröstningen. De som träffat honom och sett hans personliga karisma förstår varför. Utan ngn personvalskampanj annat än några hemmagjorda lappar som ett gäng ssu:are från Umeå på eget initiativ satte upp på träden i skogen mellan Universitet och Nydala, tog han sig in i riksdan år 2002 med nästan 10'000 personkryss, trots att han låg på icke-valbar plats: 10nde på listan. Med 13,7% av partiets röster i vår valkrets, så var han en av de tio st i hela landet som tog sig in i riksdan via personval.

          Som Jonas Sjöstedt beskriver honom på sin blogg, så var han ngt av en partilednings mardröm: han vågade stå upp för sina egna åsikter utan att vara rädd för partipiskan. Det finns många som innehar denna egenskap, men inte många av dem åtnjuter ett så förankrat stöd bland massorna att de kan räkna med folkets stöd när de går emot den gängse linjen. Detta är vad som särskilde Sören Wibe.

          År 2009 upplevde partiet en stor förlust när Sören valde att lämna Socialdemokraterna då Lavaldomen visade att EU utgjorde ett hot mot den svenska välfärdsmodellen. När vi gick med i EU, försäkrade regeringen Carlsson (s) oss om att fackets rätt till stridsåtgärder och vår kollektivavtalsmodell inte skulle hotas. När Lavaldomen nu visat att detta inte riktigt stämde, fick han nog av partiets oförändrat positiva inställning till EU och valde att avgå. Kort därefter gick han med i Junilistan som han sen blev ordförande för, ett beslut jag har svårt att förstå eftersom detta parti inte är vänster. Men JL, som närmast kan ses som ett enfrågeparti som enar såväl höger- som vänstersinnade eu-kritiker, stod närmast den åsikten han mest brann för. En del i partiet tyckte han svek oss, men vi var många fler som liksom honom kände oss svikna av hur partiet valde att hantera Lavallfrågan. Trots allt, så visade Lavaldomen att Sören hade rätt i sin kritik.

          Sören, nu lämnar du oss för andra gången, den här gången definitivt. Du kommer att vara saknad, men aldrig kommer du att bli bortglömd.

Läs även: Andreas inlägg om Sörens bortgång, Lennarts kommentarer på VK,  och Connys inlägg.

Det nya året innebär lite olika för oss alla. Jag satt och spekulerade om vilka nyårslöften som några av våra borgerliga makthavare kan ha gjort nu inför årsskiftet, och kommit fram till följande gissningar:

          Näringsminister Maud Olofsson, som svek sina egna partimedlemmar när hon kompromissade bort Centerpartiets motstånd till kärnkraft i utbyte mot att få en ministerpost, har nog lovat att definitvt ta död på centerparteits rykte som alliansens gröna röst. Vattenfall har i rasande fart börjat köpa upp kolkraftverk i Tyskland, Holland mfl. Men exakt hur många kolkraftverk som Maudan nog lovar sig själv att Vattenfall ska förvärva under det nya året, vågar jag dock inte svara på.

          Stockholms Landstingsråd Sthlm Filippa Reinfeldts (m) nyårslöfte: fortsatta nedskärningar i den offentliga vården och nedstängningar av vårdcentraler i socialt utsatta områden för att kunna finansiera etableringen av nya privata vårdgivare i stockholms överklassområden.

          Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Swärds (m) nyårslöfte verkar vara att spara pengar åt staten genom att sätta personer med amputerade armar att försöka betala p-biljetten med munnen. Nä, jag skojar inte. Läs här.

          Centerns kommunalråd i Uppsala Stefan Hanna lovar förmodligen fler åtgärder för ett tjockfritt Sverige. Hans utspel om tjockisskatt, visar dock att han gärna smygstartar före årskiftet.

          Jag, för min del, lovar ännu en gång att för en gångs skull sluta äta onyttigt så kanske inte Stefan Hanna också ger sig på mig.

          Gott nytt år allihopa! ;)

För inte ens en månad sen fick vi veta om det privata ambulansföretaget, vars personal slagit larm om allvarliga brister i bilarnas utrustning som företaget har mörkat för såväl landsting som socialstyrelsen. Detta kostade livet för Anton Wiberg, 14 år, som avled i Höör när ambulansens sugutrustning inte fungerade som den skulle. Men detta är bara 1 fall bland de 4000 rapporteringar om brister som företaget mörkat. Och det som känns mest skrämmande är att det rör sig om Falck, som är Sveriges största ambulansföretag med ansvar över en fjärde del av befolkningen. Ett annat kritiserat vårdbolag är Attendo Care, vars allvarliga brister uppmärksammades först när de lät en 63-ärig kvinna i Helsingborg dö nerkylt.

          Jag tycker moderaternas gruppledare i landstinget Niklas Sandström (m) borde ha detta i åtanke när han tillsammans med de övriga borgerliga partierna aktivt verkar för att sänka ribban för vilka tjänster en privat hälsocentral ska erbjuda för att få tillstånd att etablera sig i länet. Detta för att underlätta för än fler företag att kunna ge sig in i branschen, så patienter har fler vårdgivare att välja mellan.

          I Stockholms län där det borgerliga styret infört fri etableringsrätt inom primär vården, har det skett en överetablering av privata vårdgivare inom höginkomsttagarområdena, som belastat landstingets ekonomi. De 206 miljoner i extra tillskott som gått till de här vårdenheterna, har tagits från mottagningar i socialt utsatta områden som därmed i snitt förlorat 2,9 års arbetare per mottagning och från vårdinrättningar i medelinkomsttagarområden som i snitt förlorat 3,6 årsarbetare per mottagning. I det här fallet har alltså valfrihetsreformen inte handlat om att låta patienterna välja mellan olika vårdgivare som att låta privata vårdgivare välja bort mindre lönsamma patienter.

          Är det detta vi ska ha landstinget till? Ska vi sänka ribban som borgerligheten i Västerbotten med Niklas Sandström i spetsen (m) vill och låta vem som helst få öppna en vårdinrättning bara för att högern tycker det är för få privata företag som uppfyller kriterierna? Om alliansen inte har förstått det så är landstingets roll att främja folkhälsan för invånarna i länet, inte att springa näringslivets ärenden.

Det här vykortet hade jag tänkt skicka till Anders Borg, men efter SSU-ordförande Jytte Gutelands originella utspel den 15nde november på P1, tycker jag det här vykortet är minst lika passande för henne.

          Vad hon menar när hon i den nämnda intervjun minst 5 gånger säger att orsaken till socialdemokraternas valnederlag är att vi skulle vara trygghetsfixerade är oklart, eftersom hon vägrade konsekvent att ange konkreta exempel när journalisten bad henne. Men om hon nu tycker det är så dåligt med trygghet, så borde väl hon va glad över att Anders Borg och hans gäng fört precis en sådan politik.

Gott nytt år!!

För nästan 2 månader sen undrade jag vad Aftonbladet höll på med när de i stora rubriker skrev att SD hade tänkt rösta med sossarna i en del frågor. Jävligt märkligt eftersom SD i 99% av fallen röstar med alliansen utan att det blir ngn nyhet av det. Och än en gång blir detta en nyhet när sossarna med stöd av SD får igenom besparingar i riksdagskansliet, som sedan borgarnas maktövertagande svält till oproportionerliga dimensioner. Rena ramaskri blir det från borgerligt håll som ingenting har emot att göra besparingar på a-kassan, sjukförsäkringen och stöden till kommuner och landsting som står för välfärden, men jävlar om ngn rör i deras riksdagskansli för där ska det minsann inte göras några nedskärningar.

          Som ett försök att plocka billiga poäng, så tar Reinfeldt fasta på att SD röstade med den rödgröna oppositionen för att säga att sossarna tillsammans med SD skickar de här besparingarna som en julhälsning till personalen på kansliet. Men för precis 5 dagar sen blev den rödgröna oppositionens förslag om förbättringar i sjukförsäkringen nedröstad av alliansen, och gissa med stöd av vem.. och blev det några stora rubriker då? Tack vare alliansen och SD föblir sjukförsäkringen inhuman.

          Men eftersom det är jul, så får jag väl be Edward Riedl (m) skicka en julhälsning från mig till herr Reinfeldt. Så nästa gång du ser honom, Ed, så får du visa honom fingret och hälsa att det är från mig.

 Kommunalrådet i Täby beslutade att höja sina egna löner med 10% och tjänar därmed betydligt mer än många i riksdagen. Tänk om vi vanliga arbetare kunde lönesätta oss själva ;)

När Aftonbladet avslöjade näringslivets infiltreringsförsök i Socialdemokratiska Arbetarpartiet, blev jag förvånad. Inte för att jag skulle förväntat mig ngt annat av Nordström, Batljan och andra s-märkta moderater än att de skulle låta sig köpas av högst bjudande. Jag var snarare förvånad över att Svenskt Näringsliv alls ansåg sig behöva betala för den tjänsten.

          Visserligen bidrog Nordströms och Melins sk valundersökning till att vrida den interna debatten i partiet till höger. Utifrån ett underlag på 16 personer som svarade att de röstade på (s) 2006 men bytte block 2010 pga socialdemokratins samarbete med V, 14 personer som också röstade likadant pga socialdemokraternas negativa inställning till pigavdraget, och 11 pers som också valde att byta till det blåa blocket pga socialdemokraternas inställning i kärnkraftsfrågan, så drar denna sk undersökning slutsatsen att samarbetet med V och Mp liksom partiets motstånd till pigavdraget var stora orsaker till valnederlaget.

          Trots att undersökningen pga dessa brister sågats rejält av flera skribenter, så blev dessa påståenden till självklara sanningar i debatten. Många är dem som glömt varför det rödgröna samarbetet alls inleddes. Miljöpartiets vacklande mellan höger och vänster och de bittra minnen från försämringarna i LAS och andra reformer borgarna fått igenom med hjälp av Mp, gjorde att (s) ville försäkra sig om Mp:s stöd genom att bilda ett samarbete. När Mona Sahlin sen går ut och meddelar att Vänsterpartiet utestängs från samarbetet, uppstår starka protester inom (s) som tolkar detta som en högervridning. Partiet upplever det största tappet ett parti på bara en månad kan drabbas av: hela 6,3 procentenheter. Och därför tar man in Vänsterpartiet.

          Det är klart att samarbetet med V skrämde bort en hel del röster, men frågan är om det alls var fler röster än dem partiet skulle förlorat om V aldrig tagits med i koalitionen. Man kan också spekulera om hur många röster vi hade kunnat locka om vi hade utestängt Mp, men hade vi då kunnat vara säkra på att vi hade fått det passiva stöd från Mp som hade krävts för att bilda en minoritetsregering?

          Allt detta var helt plötsligt bortglömt, och snabbt blev det rödgröna samarbetet liksom partiets avsaknad av tillväxtpolitik huvudförklaringen till valnederlaget. Allt enligt avtalet med Svenskt Näringsliv, som beställt en kärnkraftsvänlig socialdemokrati negativt inställd till förmögenhets- och fastighetsskatten som påstods vara tillväxthämmande. Men frågan är om Svenskt Näringsliv ens hade behövt betala för det här? För näringslivet har hur som helst ett starkt inflytande över opinionsbildningen i allmänhet och partiledningens ekonomiska åsikter i synnerhet. Högervridningen inom partiet är mkt äldre än primeaffären. Det var långt före den här skandalen som kommunstyrelsens s-märkta ordföringar i Sundbyberg, Nynäshamn och Sigtuna krävde tillsammans med N Nordström försämringar i LAS. Varken Damberg eller Nordström var mindre högervridna i sina unga år när de ledde SSU-förbundet än de är idag. Och Mona Sahlin, som redan på 90-talet förespråkade införandet av pigavdraget, gav nu ett ”tillväxtvänligt” avgångstal där hon är för privatisering, jobbskatteavdrag samt stupstockar och nedtrappningar i a-kassan.

          Så problemet i vårat parti är inte att näringslivet anlitar några sossar för att vrida partiet till höger, utan snarare att våra företrädare gör det helt gratis utan att ens va medvetna om att de går näringslivets ärenden. Men framför allt är problemet att vi inte märker att vi själva står för en högerpolitik förrän vi får veta att den blivit beställd av våran motpart.

Jag känner inte Bernt Andersson så bra som många andra partikamrater, utan man kan räkna med handen de gånger som jag träffat honom personligen. Men jag blir ändå ledsen och förbannad när jag läser på VK och Aftonbladet att han blev knivhuggen utanför sin bostad i morse.

          Snart så har jag ingen anledning att förknippa jul med positiva saker med tanke på att det på sistone känns som att det alltid är bara skit som skett de senaste åren kring det här datumet. För två år sen så var det ålidhemsbranden som drabbade mig och mina grannar, och nu i år 2 dar före jul så är det det här meningslösa dådet som en partikamrat blir offer för. Varför? till vilken nytta? Varför gör folk såna här grejer? Vem vinner på meningslöst våld?

          Jag läser i tidningen att hans tillstånd är allvarligt men inte livshotande. Så Bernt, jag önskar att du trots de här tråkiga omständigheterna får tillbringa en god jul med dina nära och kära. Och även om jag inte kan uttala mig i hela arbetarkommunens namn så är jag övertygad om att samtliga medlemmar önskar dig detsamma.

God Jul på dig, kamrat!

Som ni sett så har jag tagit en lång paus från skrivandet. Jag har varit upptagen med att handla julklappar, julpynta hemmet, posta julkort mm. En särskild person har jag velat skicka ett julkort till. Han heter Niklas Sandström (m) och trots sin unga ålder (28 år gammal) är han redan landstingsråd inom Västerbottens Läns Landsting. 

          Tyvärr finns det flera adresser på Niklas Sandström om man söker han på nätet, så istället för att posta ett julkort, så lägger jag det här vykortet designat av Robert Nyberg på min blogg och tillägnar det till Niklas. Förstås tänker jag också skriva en personlig julhäslning till honom:

Eftersom du tillsammans med MUF-Skellefteå förespråkar lönesänkningar för ungdomar, antar jag att du som ungt landstingsråd är för en sänkning av ditt arvode. Vill du motionera i frågan på landstingsfullmäkige, får du mitt fulla stöd. God Jul på dig, Niklas. // Ale.

Äntligen har vår partisekreterare brutit tystnaden och uttalat sig om prime-affären. Jag tycker det är klokt att vara försiktig och tålmodigt vänta tills alla fakta kommit fram så man inte hastar fram ett uttalande som man sen får äta upp om/när det sen visar sig utgå från felaktiga antaganden. Men efter 3 dagar vill ju alla ha besked och det enda Baylan kan säga är att han vill ha lagstiftning mot dold lobbyng, men själva affären tar han inget tydligt avstånd ifrån om det nu inte är så att man tycker att det räcker med ett:

Jag förutsätter naturligtvis att alla människor företräder sina egna åsikter, och, när man företräder oss socialdemokrater, våra medlemmar och väljare.

          Istället så går han till angrepp mot oss medlemmar som med rätta krävt en förklaring genom att be oss ”gräva ner stridsyxorna”. Om den strid mellan partiets höger- och vänsterfalanger som Aftonbladet menar ska ha blåst upp så säger Ibbe att:

Socialdemokratin är per definition ett mittenvänsterparti. Hela den här märkningen av folk som än det ena, än det andra är väldigt destruktiv. Jag ser dessutom att det är ganska mycket övertoner. Man måste lugna ner sig och ta ett ansvar.

          Så nu är det inte Nordström, Melin, Batljan, Fällman, Tocarczyk och andra socialdemokrater varigenom Svenskt Näringsliv infiltrerat partiet, som ska ha åsidosatt sitt ansvar. Istället är det medlemmarna som reagerat på det, som nu partisekreteraren kräver ett ansvar utav. Att förneka det uppenbara faktumet att det finns höger och vänster i partiet förlänar inte Baylan särskilt mkt trovärdighet, om man säger så. Om partiet nu är en folkrörelse, så är det för att vi utgör ett massrörelseparti bestående av en bred skara människor med de mest skiftande åsikterna. Och det är denna mångfald som berikar vårt parti. Det finns inget skäl att hålla tyst om det.

          De s.k. stridsyxorna som Baylan ber medlemmarna att gräva ner har inget med märkningen av folk i höger och vänster att göra, som han gör gällande. Det handlar om den indignation som uppstår bland gräsrötterna när högt ställda socialdemokrater visar sig vara anlitade av svenskt näringsliv för att driva vårt parti till höger. Detta bemöts av vår partisekreterare genom ett uttalande som skuldbelägger medlemmarna för den skandal som uppstått i ett försök att lägga locket på.

Har du hört lapprappen? Den är riktigt bra. "Jukkasjärvi, Gällivare, Koskuskulle" lyder refrängen och det är lätthänt att man får den på hjärnan, men hur sent det än är när du är ute och går i skogen sent på natten på hösten, sjung för guds skull inte refrängen högt i tro om att du är ensam. När du minst anar det kan en tjej som rastar hunden komma ut från ingenstans. Tro det eller ej: sånt händer!! Det kan jag lova!

          Om man lyssnar noga, så nämns Ullatti på slutet. Tror det ligger 4 mil från Gällivare typ. Trevligare folk har jag inte träffat, och det ser man på valresultatet där över 80% röstade rött i kommunvalet. Det är nästan att man tycker synd om borgarna ;)

För ovanlighetens skull hade jag tänkt dela med mig av ett matrecept som jag hittade på kylskåsdörren hemma hos min kompis Jim. Soppan kryddas med utförsäljning av statliga bolag och privatisering av sjukhus. Ju fler kockar, desto sämre soppa! Vilket Sverige vill du leva och bo i? Ett Sverige som är mer rättvist för Alla? Eller ett Sverige där allt fler måste koka sin soppa på en spik?!

Vill du ha fler borgerliga matrecept, kolla gärna det här gamla inlägget.

För inte länge sen kommenterade jag borgerlighetens förslag till landstingsplan inför nästa år, som inte ens centerpartiets gruppledare på landstinget Olle Edblom till fullo ville stå för när budgeten debatterades på senaste fullmäktige. Antingen så har minnet börjat svika han, eller så har han lärt sig från sin fd landstingskollega Edward Riedl (m) att förneka vad han står för, eftersom han på senaste fullmäktige blånekade att den plan han själv var med och utformade föreslog att hela allmän service skulle konkurrensutsättas.. trots att det står klart och tydligt.

          Vad gäller Lycksele Lasarett vill inte heller borgerligheten kännas vid sitt eget förslag. Redan före valet hade VK avslöjat moderaternas avsikt att privatisera sjukhuset, vilket de klart och tydligt talade om i sitt valmanifest. Men som Riedl (m) ofta brukar, så gick han själv och dementerade det. Och det är klart han måste göra det, för annars får han på skallen av Centerpartiet, som är rädd att tappa röster om de förknippas med ett sånt förslag. Denna splittring var jävligt tydligt i alliansens förslag till landstingsplan där man skriver att:

Alternativa driftsformer av hälso- och sjukvård ska därför prövas. Vår ambition är att utveckla Lycksele lasarett med utökad vårdproduktion. (Se s. 24 i den digitala föredragningslistan)

          Vad fan betyder det egentligen? Definiera ”alternativa driftsformer”. Handlar det om bolagisering? Upphandlingar? Frivilliga insatser? Ska sjukhuset säljas ut, upphandlas bort eller - som man gjort med kommunala verksamheter i borgerligt styrda stockholmskommuner: skänkas bort? Detta får man inte veta, för alliansen är inte överens inbördes. En sak är trots allt säkert: det handlar om privat drift.

          Läser man hela planen så ser man klart och tydligt att konkurrensutsättning ses som universallösning på allt. Ska man höja kvalitén: konkurrensutsätt! Ska man sänka kostnader: konkurrensutsätt! Ska man förbättra personalvillkor: konkurrensutsätt! Det är ba ett förslag som utgör ngt nytt: att nobelpriset ska gå till Norrlands Universitetssjukhus. Yeah, sure, som om NUS kommer få nobelpriset för att vi på fullmäktige fattar beslut om det. Och jag som trodde att det var nobelförsamlingen vid Karonlinska Institutet som bestämde vart nobelpriset i medicin ska gå. I planen står dock ingenting om hur vi ska lyckas få NUS att vinna priset, men låt mig gissa: konkurrensutsättning!!!

Man undrar vad som gick fel när politiken helt plötsligt började handla om fantasifrågor istället för verkliga problem. Jag hade en diskussion iförgår om Folkpartiets förslag om burkaförbud som påminner alldeles för mkt om de felprioriteringar inom rättsväsendet jag skrev om igår på bloggen.

          Hela jäkla augusti handlade den politiska debatten om huruvida heltäckande slöjor skulle förbjudas i skolan eller inte. Till en början möttes Björklunds förslag med skepticism från hans egna partikamrater, men när Reinfeldt gav klartecknet genom att själv ta ställning i frågan till Björklunds fördel, växte antalet borgerliga röster för ett burkaförbud som svampar på den svenska hösten. Dagligen ploppade det upp flera nya debattinlägg i frågan. Här på VK-bloggen var det Riedl (m) och Britt-Marie Lövgren (Fp) som tog på sig ”ansvaret” att ta den svenska jämställdheten till försvar genom att bilda opinion mot burka och niqab i skolan. Genom sina aktiva insatser i frågan, och med stöd av herr Björklund (Fp) och Reinfeldt (m) som är för ett lagstadgat förbud, kommer de nog säkert rädda jättemånga flickor från den typ av patriarkalt tvång från främmande kulturer som inte riktigt hör hemma här i Sverige. Det ser vi ju från antalet fall anmälda till skolinspektionen förra året rörande problem med elever/lärare som envisats bära heltäckande slöja: 1 fall (att jämföra med de 1'549 andra anmälningar som handlade om ngt annat som myndigheten tog emot). Det är ju jävulskt många som förslaget berör: Ett fall!! Det lukar inte alls populism.

          Jag föreslår en applåd till Björklund (Fp), Reinfeldt (m), Riedl (m) och Britt-Marie Lövgren (Fp) för sina insatser för jämställdhet. Deras kamp mot heltäckande slöjor på skolan betyder så mkt mer för jämställdheten än rätten till heltid (som alliansen är helt emot), barnomsorgen (som får minskade resurser efter att vårdnadsbidraget införts) och småföretagens skyldighet att genomföra lönekartläggningar och jämställdhetsplaner (som alliansen är emot).

          Ojämställda löner, skillnader i anställningsvillkor för män och kvinnor, att pussla ihop familje- och arbetsliv. Det är inga riktiga problem, men burka på skolan däremot.. ojojoj. Borgerligheten hade inte kunnat prioritera bättre.

Det är väl få som har undgått nyheten om 23-åringen som nyligen dömts till böter efter att han i september togs fast av polisen när han med sprayburkar ritade stjärnor och bananer längst Svingen. Många har reagerat på detta med förvåning, och jag tycker mig kunna dela dem i två grupper. De ena, som känner igen stjärnorna och bananerna från det berömda tv-spelet Mario Kart, finner dem roliga och förvånas över att killen nu ska behöva betala böter för det. Den andra gruppen består däremot av personer som trots sina dagliga promenader och cykelturer på Svingen inte ens hade lagt märke till de små krumelurerna och därför blivit tagna på sängen när de får läsa i tidningen att en ”bananvandal” -som VK skriver- tagits fast för skadegörelse.

Jag kan inte plädera för att ngn som har begått ett brott inte ska bestraffas, men man undrar i.a.f. om det just var för att haffa folk som ritar krumelurer ingen bryr sig om som polisen en gång i tiden bildades. Det jag vill lyfta upp är vikten av prioritering.

För inte länge sen fick man se hur många människor som helst skriva på sin facebooklogg följande meddelande:

Skadestånd för mordet på Engla: 75.000 kr. Skadestånd för våldtäkt på 14-flicka: 50.000 kr. Skadestånd för Pirate Bay: 46 miljoner kronor. Kopiera detta om ni tycker: SVenska rättssystemet är korrupt och idiotiskt!!

De 46 miljoner Pirate Bay dömts att betala har en koppling till de ekonomiska förluster som bolagen gjort, och domstolarna har dömt i enlighet med gällande lagstiftning. Med nerladdning försvinner behovet att köpa skivor, och det är en utveckling vi ska bejaka, på samma sätt som vi bejakade uppfinningen av bilen när den ersatte häst och vagn. Att lagstiftningen i många fall är mer anpassad efter storkapitalets snarare än samhällets behov gör inte rättssystemet korrupt. Det gör rättssystemet framstegsfientligt.

Det reser frågan om prioriteringar, och jag måste säga att denna fråga ska framför allt ställas till borgerligheten, som gjort opinionsbildning kring icke-frågor till sin heltidssysselsättning. Fler poliser och skärpta straffsatser har alltid varit en av deras profilfrågor. Edward Riedl (m) har t ex skrivit hela 7 blogginlägg om ämnet, som om fulla fängelser vore det ultimata tecknet på en lyckad kriminalpolitik.

Om vi idag har dubbelt så många fångar som 1976, och 3 gånger så många livstidsdömda som 1993, fast brottsnivån i samhället i stort sett ligger oförändrat, så måste var och en fatta att den strängare kriminalpolitiken inte gett några som helst resultat. Om detta är den samlade kriminalforskningen enig. Men genom att förespråka batongpolitiken så ger politikerna en falsk illusion av handlingskraft: populism, med andra ord. Jag ser hellre satsningar på förebyggande insatser än en borgerlig hårdatagspolitik som i brist på seriösa förslag går ut på att egga väljarkåren mot t ex klottrare.

Cuz u were complaining yesterday that u can't understand my blog since it's in swedish, I decided to break the rules once and write today's post -which is dedicated to u, girls- in english. U know what? I was thinking about what u wrote yesterday and I think u r right: I am an angel. I found this picture of me taken downtown and it seems to confirm it ;). Keep in touch!!

//Alejandro.