Alejandro Caviedes (s)
Visar inlägg från april 2010

Tala klarspråk, som Radetzki!

Det här är en intervju med Marian Radetzki, som talar klarspråk när han beskriver den typ av arbetsmarknadspolitik han förespråkar. Radetzki är forskare vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) som är en tankesmedja med kopplingar till arbetsgivareförening Svenskt Närngsliv som bl a finansierar Nya "Arbetarpartiet" Moderaterna. Vad Radetzki beskriver i den här intervjun är ju helt enkelt tanken bakom den arbetsmarknadspolitik som "nya" moderaterna stegvis inför genom finansministern Anders Borg (m) och arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin (m), även om de sistnämnde inte talar samma klarspråk som Radetzki.

Vad har regeringen emot facket?

En del av de blogginlägg jag skrivit på sistone har handlat om Fackets Grunder, som är första steget i ett utbildningspaket för unga fackliga medlemmar, där man får lära sig om facket och vilka rättigheter man har i arbetslivet. På såna kurser kommer det ofta fram från deltagare att de varit med om saker och ting på jobbet som de först på kursen lärt sig att arbetsgivaren inte hade rätt att göra. Genom att erbjuda deltagarna kunskap om deras rättigheter, bidrar vi till att stärka arbetarnas ställning på arbetsplatserna.

          Nu har alliansregeringen som paradoxalt nog leds av ett parti som själv kallar sig för ett arbetarparti aviserat en försämring av studieledighetslagen, som hotar de fackliga utbildningarna. I dagens läge räcker det med att ansöka 2 veckor i förväg för att kunna få ledig till en facklig kurs. Men regeringen ska förlänga det till 8 månader. Vidare ska man dessutom ha varit anställd i en sammanhängande tid av 6 månader eller sammanlagt 12 månader de senaste två åren. Detta försvårar för de med tidsbegränsade anställningar att gå på de här kurserna. Och det är ju de som oftast vet minst om sina rättigheter.

          Vad i helvete har borgarregeringen emot facket? Varför vill de inte att arbetarna ska få sätta ner foten och kräva sina rättigheter?

 

 

Fackets Grunder

Den här har varit en intensiv vecka för mig. Halva veckan har jag jobbat och andra halvan har jag hållit i Fackets grunder: en facklig grundkurs där medlemmar från olika LO-förbund lär sig om facket, kollektivavtalet, arbetsrättslagar, försäkringar och annan matnyttig kunskap man behöver i arbetslivet.

          En vanlig reaktion från deltagarna var frågan "Varför har man aldrig fått lära sig det här i skolan?". Den frågan ställer jag mig varenda gång jag får kommentarer på min blogg som grundar sig på felaktiga uppfattningar om facket. Som jag påpekat tidigare garanterar inte lagen ngn minimilön, utan den regleras av kollektivavtalet: en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare kring löner, arbetstider, försäkringar och andra villkor. Eftersom dessa villkor gäller för samtliga anställda på arbetsplatsen, så åker de som inte är med i facket snålskjuts, eftersom de utan att betala medlemsavgiften tar del av de löneförhöjningar facket förhandlat fram.

          Detta är inget som facket skulle bestämt för att ha kontroll över arbetarna, som Johan Karlsson påstått i en kommentar på min blogg. Det är lagstiftningen som tvingar arbetsgivaren att inte skilja mellan medlem och icke-medlem i samband med lönesättning. Och det finns ett skäl till detta: om arbetsgivaren får betala lägre lön till icke-medlemmar, så kommer hon inte vilja anställa medlemmar. Detta skulle urholka föreningsfriheten och skicka oss tillbaka till 1800-talet, då fackligt aktiva svartlistades av arbetsgivare och var tvungna att åka till USA för att överhuvudtaget få jobb.

          De som väljer att inte va med i facket är som de som vägrar betala skatt. Båda har rätt att ta del av det som pengarna finansierar, men de vill få det betalt av andra. Och ju färre som är med och betalar desto mindre blir kakan som alla ändå ska va med och dela på, och därmed den bit som var och en får. Till sist så är det bara så få medlemmar kvar att styrkan inte räcker till för att ens förhandla upp lönen.

den unge Reinfeldt

Det ryktas om att Reinfeldt spelade i Tom Collins Fem när han var ung. Kan det vara flintskallen i mitten? Likheten mellan dansbandsgruppens och alliansens logga verkar antyda en bekräftelse på detta. Kolla själv nedan ;)

svenskt näringsliv om LAS

Märkte ikväll när jag gick igenom fackets nya hemsida inför valet att de har ett videoklipp på mig. Det är www.facketvinnervalet.nu som lanserats inför valet av LO-distrikten i Norrbotten och Västerbotten ..har fått nyligen lära mig att man inte ska säga Norr- och Västerbotten, för då blir man sur i Norrbotten ;). Jag ska tydligen börja blogga där, så det blir kul :). Jag måste ba sätta mig in i hur man gör, men det fixar jag nog när jag får tid i veckan.

Hur som helst så finns det tydligen ett gammalt klipp som jag spelade in med andra fackliga i somras som reklamfilm till försvar för LAS. Det bjuder jag på idag:

 

Att lägga sig i vad som inte angår en

Under alla de åren jag varit fackligt aktiv, så har jag stött på arbetsgivare som tror sig ha rätt att bestämma vem på arbetsplatsen som ska representera facket och vad den personen ska driva. Det tycks finnas en del arbetsgivare som har svårt att förstå att facket är arbetarnas egen organisation. Vilka företrädare medlemmarna väljer och vad de ska driva har arbetsgivaren ingenting med att göra. Men när t.o.m. borgerliga politiker lägger sig i detta, ..där går min gräns.

          Därför blir jag så förbannad när moderaternas gruppledare i Västerbottens landsting Edward Riedl i artikel efter artikel går till angrepp mot LO och kräver att vi drar in stödet till Socialdemokratiska Arbetarpartiet (SAP). Frågan om fackföreningsrörelsen ska samarbeta med politiska partier eller förhålla sig neutralt är en viktig fråga för medlemmarna att diskutera, och det gör vi ständigt. Men, som den privatförening vi är, har vi rätt att stödja vilket parti vi vill. Det innebär ingalunda att vi inte representerar våra medlemmar som röstar moderat. Vi tar även fajten för dem på arbetsplatser och de löner vi förhandlar gäller också för dem. Men som i varje förening är det majoritetsbesluten som gäller, och vår samverkan med SAP utgör just ett sådant.

          Om moderaterna inte krävde låga löner för våra ungdomar som redan är de lägst betalda; om moderaterna inte erbjöd sig att agera strejkbrytare för att knäcka Handels; om den moderatledda regeringen inte hade tagit pengar från arbetslöshetsförsäkringen för att finansiera sina skattesänkningar, vilket innebär en stöld mot löntagarna som hade betalat in dessa pengar för att få tillbaka dem i händelse av arbetslöshet; med andra ord: om inte moderaterna ständigt motarbetade oss löntagare.. skulle vi kanske stödja det partiet. Men även Riedl (m) måste förstå att vi inte med trovärdighet kan hävda våra medlemmars intressen gentemot arbetsgivaren om vi samtidigt stödjer moderaterna, som styrs av pengar från arbetsgivareföreningen Svenskt Näringsliv.

Moderat förakt mot butiksanställda

Kampviljan är stark här på Medlefors Folkhögskola i Skellefteå bland de ungdomar som deltar i Fackets Grunder, en facklig grundutbildning som jag håller just nu tillsammans med Victoria, ordf för LO:s RUK i Västerbotten (regionala ungdomskommitten).

          Förra gången jag kände en lika stark kampvilja var det i början på maj, där jag träffade RUK:are från andra delar av landet. Jag minns att det var samma dag som finansministern Anders Borg (m) var på Umeå Universitet och pratade med studenter om vikten av att extrajobba under studietiden. Och det är klart att det vore bra om framtidens höginkomsttagare skaffar sig en förståelse för hur vi som är låginkomsttagare har det. Men samtidigt är det viktigt att poängtera faran med att studenter används av arbetsgivare för att dumpa villkoren.

          För många studenter är jobben inom hotell- och restaurangbranschen, handeln, callcenterbranschen mm bara övergångsjobb, och de är därför inte intresserade av trygga heltidsanställningar eller ens bryr sig om att kräva en rimlig lön och vettiga arbetsvillkor. Och det är klart att det blir svårt för arbetarna inom de här branscherna att kämpa för rimliga löner, rätt till heltid, anställningstrygghet och en bra arbetsmiljö, om arbetsgivaren alltid har tillgång till en armé av studenter som är villiga att jobba för sämre villkor.

          Jag är övertygad om att det snarare är detta som Anders Borg (m) är ute efter när han uppmuntrar studenter att ta extrajobb. För annars har jag svårt att förstå varför moderata studenter frivilligt erbjöd sig att agera strejkbrytare i händelse av att Handels skulle gå ut i strejk. Snacka om förakt mot butiksanställda.

          Det är kanske bättre att höja studiemedlet så att studenter inte tvingas ta extra jobb för att klara sin försörjning. Det skulle underlätta våran fackliga kamp för bättre arbetsvillkor väsentligt.

Vad har borgarna emot arbetarungdomar?

Jag fattar inte vad de borgerliga ungdomsförbunden har mot arbetarungdomar. Nu har de gaddat ihop sig för att tillsammans kräva lönesänkningar för ungdomar. Först var det Moderaternas Ungdomsförbund (MUF) i Västerbotten med Niklas Sandström i spetsen som i fredags gjorde ett utspel om detta. Och nu senast igår var också Centerns ungdomsförbund (CUF) ute med ett utspel där de skyller den höga ungdomsarbetslösheten på påstått höga ungdomslöner.

          ..Ursäkta! Höga ungdomslöner? Ungdomar har ju redan lägre löner än övriga. Bara inom handeln så tjänar t.ex. en 35åring i snitt 27% högre timlön än en 18åring. Räknar vi månadsinkomsten är skillnaden ännu större: 132%. Och så har borgarna mage att påstå att ungdomar har höga löner. Hur mkt mer tycker de att våra löner ska sänkas då?

          När a-kassan sänktes och jobbskatteavdraget infördes, sa alliansen att det var för att minska arbetslösheten genom att göra det lönsamt att jobba. Vill de göra det lönsamt för ungdomar att jobba, då ska lönerna vara högre! Så borgarna måste fan en gång för alla bestämma sig för hur det är: Är det högre eller är det lägre löner som skapar sysselsättning?

          I Sverige har vi valt en modell där arbetsmarknadens parter själva utan inblandning från staten sköter lönebildningen. Arbetsgivaren sätter lönen efter överenskommelse med arbetstagarna genom förhandlingar med deras respektive fackförbund. Facket förhandlar åt sina medlemmar, inte åt politiska partier. Sen är det upp till arbetsgivarna om de godtar eller avvisar våra krav. Att borgerliga politiker går ut offentligt för att tala om för oss i facket vilket bud som vi ska ställa till arbetsgivaren är att lägga sig i vad som inte angår dem.

Rocka mot Reinfeldt!

I höst skall vi krossa högerns skitsamhälle och bygga något mycket bättre. Med denna konsert på hamnmagasinet bygger vi upp stämningen och gör oss alla beredda på kampen i valrörelsen!

Band:
Kreti och Pleti, Fristad, med flera.


SSU Umeå, Socialdemokraterna, ABF och LO

 

Blod i din coca-cola

Den här dokumentärfilmen om Coca-Colas brott mot mänskliga rättigheter skulle jag vilja se:

 

Blodiga bananer och företagskorruption

 Idag såg jag en svensk dokumentärfilm vid namn Bananas!*, som handlar om bananföretaget Dole, som på 70-talet besprutade sina plantager med gift som orsakade sjukdomar och dödsfall bland många av deras arbetare i Nicaragua. Regissören är Fredrik Gertten, som stämdes av fruktjätten Dole anklagad för förtal som ett försök att stoppa filmen. Filmen stoppades aldrig och Dole drog tillbaka sin stämning.

          Nu har Dole återigen hamnat i blåsväder, när det uppdagats att företaget anlitat paramilitära styrkor i Colombia för att mörda fackligt aktiva arbetare. Samma brott har bananjätten Chiquita dömts för 2007. Och liksom i fallet med Dole, så är det inte första gången som Chiquita hamnar i blåsväder. 1928 utförde den colombianska armén en massaker på 30’000 strejkande arbetare på beställning av United Fruits, som Chiquita hette då.
          Vi har även det svenska företaget Ikea, som mutat ryska myndigheter och kartlagt påverkbara domare. Och så svenska Kinnevikkoncernen som deltagit i finansieringen av statskuppen förra sommaren i Honduras, som Folkpartiets internationelle sekreterare Fredrik Svensson försvarat.
          De böter och skadestånd multinationella företag döms till kan sällan mäta sig med de vinster dessa gör. I det stora hela förlorar de inte på det. Eller uttryckt annorlunda: De har råd att på sätt och vis köpa sig fritt från ansvar. Det är därför ingen blir förvånad över att varken McDonalds, Burger King eller Max upphört att utnyttja svart arbetskraft till svältlöner via underentreprenörer och bemanningsföretag. Om de inte slutat med det sedan de blev ertappade för 2 år sen, varför skulle de göra det nu?

När argumenten tar slut: Mr Cool

Jag vill flytta till ett land där de inte tar emot invandrare (citat från okänd nynazist i tv-sändning, 1998)

          Det är alltid underhållande att läsa hur högerdebattörer hanterar sitt argumentativa underläge i en diskussion. Detta är ett tema som återkommer med jämna mellanrum på min blogg, som fylls dagligen med kommentarer som exemplifierar detta. Alltifrån personangrepp till identitetsförfalskning ingår i det spektrum av tekniker som borgerliga kommentatorer tar till när de får slut på argument. Idag kommer jag att skriva om signaturen Mr Cool, mer känd för en härva om dataintrång där företagaren Paul Redstig (m) stolt visar upp planterade bevis för att anklaga en vänsterbloggare för olaga hot.

          Som invandrare saknas det aldrig tillfällen då man ställs till svars för att man är född utomlands. Detta blir man ständigt påminnt om när debattörer som Mr Cool finner en större förtjusning i att angripa min bakgrund som latinamerikan än mina politiska åsikter:

Är det denna människosyn som ni lär er på fackets kurser som betalas av andra? Inget förvånar mig dock från folk som har uppfostran att göra "utsläpp" på restauranger bara för att man inte accepterar omgivningen. Under min tid i Latinamerika så fick jag ibland se uppvisningar där man gav indianer stryk offentligt för att sedan kräva pengar för "föreställningen". Jag börjar undra om förnedring är ett inslag i den Latinska folksjälen???? (Mr Cool, 2010-05-04, 13:58)

          Om Mr Cool finner det viktigt att diskutera var folk ska få och inte få släppa sig, finns det säkert andra fora än min blogg där han får diskutera det ostört (t ex på Redstigs blogg), och jag tolererar f.ö. inte heller rasistiska påhopp. Vidare måste jag säga att mina fisar kommer åtminstone ut från rätt hål. Annorlunda verkar det vara med Mr Cools avföring, för påståendet att man i Latinamerika kan betala för att se på indianer fa på stryk, utgör bara rent SKITsnack som inte ens han tror på. Han bör nog torka munnen innan folk börjar undra varför den är så brun.

          Hans märkliga fixering vid fisar tar sig även uttryck här:

Alejandro, jag förstår av din beskrivning att behovet av baskunskaper om samhälle och t.o.m. grundskolekompetens är näst intill omätligt inom facket. Under min tid som konsultchef så fick alla genomgå en kurs i "Vett och etikett" men så lågt som att lära dessa att inte "släppa väder" på offentliga lokaler behövde vi aldrig gå. Den uppfostran hade de redan fått redan i barndomen. (Mr Cool, 2010-04-06, kl 13:13)

          Man undrar om ngn som måste torka munnen med toapapper istället för servett är rätt person att ge lektioner i vett och etikett. Men ja, som arbetsgivare är det han som leder och fördelar arbetet.

          Av alla latinamerikaner verkar Mr Cool ha en särskild relation till chilenare:

 Det här med rasisttramset biter inte på mig utan det är en försvarsposition varje invandrare tar till då dom får kritik befogad eller ej [...] Men vänstern genomförde ju en massimport av kommunister från Chile för att säkra röstlängden...... (Mr Cool, 2010-04-05, kl 19:32)

          Vad säger han? Att alla invandrare anklagar andra för rasister när de kritiseras? Är inte just det en grov generalisering på basis av etnisk bakgrund? Han måste nog driva med oss när han i samma mening menar sig inte va' rasist. F.ö. måste jag erkänna att det var en intressant teori att chilensk invandring i själva verket utgjorde en konspiration från vänstern. Däremot var den inte originell. I nazityskland tyckte man på samma sätt att bolsjevismen var en judisk konspiration. Vi vet att han ogillar socialister, fackliga och invandrare. Vilka fler grupper kan han ogilla? Kvinnor? Judar?

          Mr Cool som inte så sällan påpekar att han bor utomlands, borde nog kanske påminnas om att han, i det land där han nu bor, är en invandrare själv.

Mr Cool: Om du vill föra en konstruktiv diskussion på min blogg, är du välkommen. Men om du hellre vill diskutera min bakgrund och leka sverigedemokrat, kommer jag hädanefter att anmäla dina inlägg. För hur mkt jag än tycker om att sätta dig på plats, så ägnar jag hellre min tid hädanefter åt annat än att besvara dina påhopp.

 

Rösta på reggaebusschauffören

Kommunalarnas pris - rösta på din favorit

Kommunal vill stå för en kultursyn som uppmuntrar medlemmarnas intresse för kultur och eget skapande, både enskilt och i grupp. För första gången delar Kommunal i år ut kulturpriset Kommunalarnas pris. Fem kandidater är nominerade. Du som är medlem kan vara med och rösta fram en vinnare, som får ta emot priset, 50.000 kronor, på kongressen i juni.
 

Självklart har jag röstat på Umeås reggaebusschaufför: Omar Kulane. Rösta på han eller ngn annan av de övriga fyra kandidaterna här.

Nu lämnar jag er med lite reggae:

 

En företagare till middag?

           Om det finns ngt jag håller med politiker från den mörka sidan om, så är det vad Edward Riedl (m) skrivit på sin blogg: att vi behöver alla få oss en skrattstund. Och på vilket bättre sätt än att dagligen läsa hans blogg? Det är omöjligt att hålla sig för skratt när man t ex läser där att nya ”arbetarpartiet” moderaterna ska ha sin länsförbundsstämma i april.

          Till en början undrar man hur ett parti som är känt moståndare till facket kan kalla sig för arbetarparti, men bilden börjar klarna när man slår upp ordet arbetare i ett moderat lexikon. Moderatsvenskan är det språk jag haft svårast att lära mig, för moderaterna använder exakt samma ord som finns i svenskan, fast de menar ngt helt annat. Och det här gäller hela alliansen. Vi som visste att alliansen med "arbetare" i själva verket menar "företagare", förstod redan 2007 när regeringen utlyste tävlingen "Årets arbetare", att ingen arbetare skulle ha en chans att vinna priset. Och mkt riktigt.. för det var en företagare som vann.

 Alliansen verkar ha en närmast fetischistisk fixering vid företag. I tidigare inlägg har jag visat hur borgerlig politik bryr sig mer om företag än den bryr sig om människor. Nu senast var det flera moderater som på sina bloggar gjort en stor grej av att de träffats och diskuterat företagsklimatet i Umeå (se här och här). Jag förstår inte vad som är så speciellt med just den träffen, för är det inte företag och företagsklimat det enda de pratar om när de träffas?

 Missförstå mig rätt. Det är inget fel att diskutera företagsklimatet. Givetvis är det viktigt att skapa förutsättningar för investeringar. Men med tanke på de usla arbetsvillkor som vi vet många arbetar under, förstår jag inte hur ARBETSklimatet inte är en mer prioriterad fråga. Vi vet om de stressiga villkoren inom offentlig sektor, om årliga arbetsplatsolyckor inom byggbranschen, om asylsökande som utnyttjas för svältlöner inom restaurangbranshen och utbytesstudenter som utnyttjas på samma sätt inom reklamutdelningsbranschen. Så varför snackas det aldrig om arbetsklimatet i Umeå? Varför är företag så viktiga men inte dess anställda?

          Företagande är för alliansen lösningen till alla problem. Ta t ex jämställdhetsproblematiken.  Borgarna med Britt-Marie Lövgren (Fp) i spetsen motsatte sig införandet av rätten till heltid för anställda inom äldreomsorgens privatentreprenader. Motivering: Det skulle bi svårare för kvinnor att starta eget inom sektorn om de måste anställa på heltid. Hallå! Det finns många fler kvinnor inom äldreomsorgen som vill ha heltid än de som vill starta eget! Men de finns ju tydligen inte. För alliansen finns det inga andra människor än företagare.

          Inte ens det gamla bondeförbundet Centerpartiet överraskar i detta avseende. När det var dags i år att dela ut en tårta den 8nde mars till en kvinna som gjort ngt extraordinärt, såsom Centerpartiet gör årligen i Vilhelmina, så gick priset helt ”oväntat” till.. en bonde? Nej, en företagare! I didn't see it coming.

           Vad alliansen än pratar om -arbetare, kvinnor, u name it- så menar de egentligen företagare. Det var nog ingen större förlust för landets arbetare att ingen av dem utsågs till årets arbetare, eftersom priset var att äta middag med Littorin. För vem kan garantera att alliansen med middag inte menade företagare? Jag vet inte Littorin, men jag personligen hade velat äta ngt annat.

Inbjudan till plakatmålningskväll

 

Alliansen tar inget ansvar för jämställdhet inom Tekniska Nämnden

Umeå Kommuns jämställdhetsutskott har nyligen gett ut rapporten Det könade landskapet Umeå,* som utgör en kartläggning av hur det egentligen står till med jämställdheten i kommunen. Rapporten pekar på en del brister i den kommunala organisationen, där vi inom vissa områden kan observera en underrepresentation av kvinnor i beslutsfattande församlingar.

          Vi vet att kvinnor och män oftast inte arbetar i samma yrken, eller går samma utbildningar. De har sällan samma lön och de befinner sig ofta i olika positioner i näringslivets hierarkier. När man sitter och fattar beslut utgår man ofta utifrån sina egna erfarenheter, och det slår därför skevt när de flesta beslutsfattarna är män, för då tas inte kvinnornas erfarenheter tillvara. Forskning visar att kvinnors närvaro i politiken faktiskt spelar roll för vilka beslut som tas: Frågor om reproduktiv hälsa, sexualiserat våld, kvinnorepresentation, barnomsorg och jämställdhet lyfts nästan bara upp av kvinnliga politiker**. 

          Med tanke på skillnaderna i hur män och kvinnor upplever och utnyttjar det offentliga rummet är jämställdhetsaspekten viktig för stadsplaneringen. Rapporten visar att resemönstret skiljer sig mellan män och kvinnor: det är t.ex. kvinnor som oftast lämnar barnen på dagis; män kör oftare bil medan kvinnor i högre utsträckning cyklar eller åker buss; kvinnor upplever i högre grad otrygghet inom staden osv. Detta måste tas i beaktande i samband med samhällsplanering, och därför är det ett stort problem att nämnder som beslutar om stadsplaneringsfrågor består nästan uteslutande av män.

 

          Socialdemokraterna är inte på långa vägar ett jämställt parti, men vi är medvetna om det och strävar efter att åtgärda det. Av de 22 politiker (inkl ersättare) som sitter i Tekniska Nämnden är bara 6 kvinnor. En är miljöpartist och de 5 övriga är socialdemokrater, som utgör hälften av de platser socialdemokraterna har (och som således har en jämn könsfördelning). Alliansen, med totalt 8 platser, har ingen kvinna. Det är alltså Alliansen som är ansvarig för den manliga dominansen i nämnden.

Varför tar inte borgarna sitt ansvar för en jämnare könsfördelning i Tekniska Nämnden?

 

*Den här texten utgör en opublicerad insändare från förra året (Det könade landskapet Umeå skrevs i början på förra året)

**Gustafsson, Anette (2008) Könsmakt och könsbaserade intressen. Om könspolitisk representation i svensk kommunalpolitik. Göteborg: Göteborgs universitet.

 

 

Äntligen riktig mat till de äldre!

Äntligen får brukarna på hemtjänsten riktig mat. Igår fick jag se för första gången den nya maten som från och med april skickas till hemtjänsten. Den gamla, som levererades av privatföretaget Medirest om vilken jag skrivit tidigare, är tack och lov nu bannlyst. Äntligen får gamlingarna gula potatisar, riktiga potatisar! De som Medirest levererade var ju nästan vita! Konsistensen var ju seg. En gång så råkade jag tappa en och så for den fan t.o.m. längre bort än en studsboll! Ok, det där om studsbollen var ett skämt, men ni fattar att det inte kan va nå mkt näring i maten när inte ens pottisarna har nå färg.

          Men det är tydligen den mängd näring som folkpartisten Britt-Marie Lövgren, vice-ordf för socialnämnden, tycker att våra äldre förtjänar, när hon i ett pressmeddelande från socialnämnden den 2010-02-24 ondgör hon sig över att Kommunen tar över produktionen och leveransen av mat till äldreomsorgen.

          Vad är det för populistisk politik som alliansen för när de går ut och förespråkar att brukarna ska kunna få vin till maten? I och för sig är det inget fel på det. Men i Umeå finns inte det problemet. Och är det inte viktigare att i första hand se till att de äldre får bra mat, innan regeringen sen går ut och lovar sprit?

          Kritisk mot kommunen måste man ju också vara för att de en gång i tiden fattade det korkade beslutet att lämna över matleveransen till ett privat företag. När man nu tar sitt förnuft till fånga och tar tillbaka verksamheten, säger Medirest upp personal. Kunde man inte tänka på det innan man bestämde sig för att lägga ut skiten på entreprenad? Gör man en upphandling så är det för att man är beredd att ta tillbaka verksamheten om entreprenören inte sköter sig (för annars säljer man ut skit'n istället). Kanske värt för kommunen att tänka på nästa gång innan de bestämmer sig för att upphandla ngt?

 

Fuck the planet! Företag have feelings!

I lördags har jag sett en animerad film på ettan. Järnjätten hette den och handlade om en pojke som hittade en jätterobot i skogen. Den åt metall och såg ut som skrot, men den hade känslor som en människa.. lite grann som borgarna ser på företag.

          För inte så länge sen klubbade den borgerliga regeringen igenom lagen om valfrihetssystem (LOV) som bl a föreskriver att kommunen inte får diskriminera företag i samband med upphandlingar. Om t ex kommunen vill värna om miljön genom att främja lokalproducerat i samband med en upphandling så är det kört, eftersom företag etablerade på andra orter som måste frakta hit sina varor för att sälja dem får inte ”diskrimineras” på basis av deras hemvist.

          Herregud, inte ens människor har ett sådant skydd! Du får inte diskriminera en arbetssökande på basis av dennes etniska härkomst, sexuell läggning, handikapp, könstillhörighet eller ålder. That's it! Men du kan ju neka ngn ett jobb om personen inte bor på orten. Däremot kan inte kommunen neka ett företag i t ex Skåne upphandlingen av matleveransen till skolan i Umeå även om det är bättre att välja en lokal matleverantör som inte behöver köra upp maten. Tydligen är det inte bara människor som har rättigheter, utan även döda ting. But what about the planet? Svar: Fuck the planet, företag har feelings, too! They have rights!

          Redan nu förlorar staten 133 miljarder kr årligen i skattefusk, som beräknas öka nu när skatteverket måste halvera sin kontrollverksamhet pga dålig ekonomi. Små och medelföretag står tillsammans för 60% av skattefusket. Därför föreslår skatteverket enklare skatteregler för småföretag. Och enklare regler får de av alliansen, som till folkpartisten Maria Lindvalls glädje avskaffar skyldigheten för småföretag att tillämpa revision! Hallå!! Skatteverket menade nog enklare regler för att betala skatt, inte för att underlätta skattefusket!! Men det är klart, allting är tillåtet för att sänka skatter. Kommer inte skattefusket att öka? Svar: Ja, men varför ska småföretag behöva sköta sig? They have feelings, too! They have rights!

          Göran Hägglund (Kd) brukar tjata om ”verklighetens folk”, men för alliansen verkar inte människor vara verkliga. För dem finns det bara företag. Snart kanske företag även får rösträtt.

 

Städat med Maudan

Idag har jag fått användning av min nya disktrasa. Jag har städat toan alldeles själv, utan att skicka notan till skattebetalarna, som vissa andra gör (och som utgör den 5% av befolkningen som tjänar mest). Eller ja, alldeles själv var jag inte.. Maudan hjälpte mig. Och hur mkt skit jag än torkade upp med hennes ansikte, så log hon hela tiden :).

 

Betner i kyrkan

Nu när det är påsk är det dags för lite religiositet. Njut av Magnus Betner som ståuppar i kyrkan ;)

Gäller lagar bara i Sverige?

Idag när jag var till Konsum kom jag att tänka på inflationen igen. Konsum bildades en gång i tiden när arbetarna tröttnade på att arbetsgivaren, som oftast ägde ortens matbutik, höjde matpriserna varenda gång arbetarna fick en löneförhöjning. Detta är, som jag skrivit tidigare, vad som i grund och botten ligger bakom inflationen: den allmänna lönehöjning som löntagarkollektivet får, försöker arbetsgivarna som kollektiv ta tillbaka genom årliga prishöjningar.

          I Sverige har vi en unik situation där arbetsgivarna och löntagarna själva kommer överens om vilka löner som ska gälla. Så är det inte överallt. I länder med svaga fackföreningar är det staten som reglerar minimilönerna. Här i Sverige skulle det vara katastrof med tanke på att alliansregeringen inte skulle missa sin chans att sänka lönenivåerna. Men i Venezuela där arbetarrörelsen sen -98 sitter vid makten, har minimilönen ökat med runt 2'100%, och då snackar vi alltså om de lägsta lönerna, inte de mittersta eller högsta. Sedan 2008 är minimilönen den högsta i Latinamerika, och fattigdomen har minskat från 48.7% 1999 till 23% 2009 enligt OAS och Världsbanken.

          Men vad tjänar en löneförhöjning till om företagarna ändå reagerar med att höja priserna? Inflationen har blivit ett problem i Venezuela, och då har regeringen gått in för att styra priserna. Alla länder har ngn form av prisreglering. I Sverige har staten genom apoteksmonopolet styrt priset på läkemedel t ex. Även avgifter inom sjukvården, äldreomsorgen och andra viktiga samhällsfunktioner regleras av stat och kommun. Vad som anses som viktiga samhällsfunktioner som ska regleras varierar från land till land, och utgör en grundbult i den nationella suveräniteten, ett begrepp som moderaten Edward Riedl inte förstår.

          Det är inget annat än höjden av ignorans när Riedl på sin blogg anklagar Venezuela för att vara en auktoritär regim, för att presidenten Chavez föreslår en lagändring för att konfiskera de affärer som bryter mot lagen. I Venezuela har vi en situation där det inte ens hjälper att skicka varken polis eller militär att inspektera butikerna, för de höjer priserna igen dagen efter. Hur gör vi i Sverige när ett företag som Carnegie bryter mot lagen? Det konfiskeras av självaste alliansregeringen.

          Lagen är till för att följas, såväl i Sverige som i Venezuela.

 

Trevlig påsk!

Jag önskar en trevlig påsk till er alla!

En särskild påskhälsning till mina rivaler Edward Riedl och Urban Bengtsson. Utan er skulle inte min blogg vara vad den är. Glad påsk!