Såväl Andreas Lundgren (s) som jag har vid olika tillfällen uttryckt vår besvikelse över att partistyrelsen konsekvent vägrat uttala sig mot primegateaffären, där Svenskt Näringsliv infiltrerat partiet via namnkunniga socialdemokrater anställda på PR-byrån Primes. I den mån man kan säga att partiledningen uttalat sig om händelsen, så är det en otydlig kommentar från partisekreterarens sida som snarare riktar kritik mot oss partimedlemmar som reagerat mot att Svenskt Näringsliv köpt sig inflytande i partiet. Men nu har Umeå Arbetarkommun fått nog. Som svar på en interpellation ställd av Andreas Lundgren och mig, har Umeå Arbetarkommun antagit följande skrivelse författad av Åsa Ögren (ordf) och Helen Pettersson (viceordf) som sin egen, för att skicka en tydlig signal uppåt om vår hållning här uppe bland Umeås Socialdemokrater. Vi kräver att tystnaden bryts, partistyrelsen måste komma med besked. Nedan kan ni läsa skrivelsen:

          Med anledning av den diskussion som varit kring det socialdemokratiska partiet och PR-byrån Prime känner vi ett behov av att markera mot den typen av arbetssätt som Svenskt Näringsliv och Prime har ägnat sig åt. Det ska inte råda någon som helst tvivel om att det är helt oacceptabelt att försöka köpa sig till inflytande i vårt parti.

          Efter två valförluster i rad är det nog inte många som lyfter på ögonbrynen då det Socialdemokratiska partiet med självrannsakan analyserar och vill veta vad som gick snett. Det tillsätts en kriskommission, vår partiledare väljer att avgå och det kallas till extra partikongress. Inget konstigt alls. Det konstiga och fullständigt oacceptabla är att flera månader efter valnederlaget via media få kännedom om Svenskt Näringslivs infiltrering i genomförandet av vår Socialdemokratiska valrörelse.

          Vi, den svenska arbetarrörelsen, är en folkrörelse. För det Socialdemokratiska partiet innebär det en omfattande dialog inom hela rörelsen. Partikongressen året före valet var en uppvisning i folkrörelse. Efter ett brett rådslagsarbete fastslog den interna representativa demokratin de politiska riktlinjer som vi var överens om att gå till val på. Därför blev många förvånade då vi i valrörelsen inte alltid kände igen budskapet. 

          För Svenskt Näringsliv var det säkert billigt med 4 miljoner kronor. En PR-byrå där många sossar jobbar, en del av dem namnkunniga och därmed också medialt intressanta, nog kan man förstå hur Svenskt Näringsliv tänkte. Dom är en intresseorganisation med uppgift att främja näringslivets snäva ekonomiska intressen. Men hur tänkte Niklas Nordström?

          Det är för oss fullständigt obegripligt och oacceptabelt att han utnyttjar sina nätverk, sina gamla vänner och låter Svenskt Näringsliv infiltrera folkrörelsen mot betalning. Beväpnad med färdigskrivna debattartiklar, med mötesaktiviteter och tillhandahållande av argument som ledde partikamrater rakt in i onyanserade ställningstaganden om tillväxtpolitik långt från partikongressens ställningstaganden. Även eftervalsanalysen har präglats av Primes argumentation, till och med under själva valnatten satt Nordström i TV-sofforna som socialdemokratisk analytiker.

          Vi Socialdemokrater måste stå upp för vår folkrörelse. Därför förutsätter vi att det är sista gången enskilda partikamrater eller grupper inom arbetarrörelsen låter sig köpas. Kommunikationskonsulent Niklas Nordström har utan tvekan agerat omdömeslöst och hans förtroende är förbrukat. Detta är dock inte en personfråga utan en fråga om var och på vilket sätt som den Socialdemokratiska valrörelsen organiseras och styrs. 

          Vis av erfarenheten går vi nu vidare och ser fram emot den extra partikongressen. Med ny partiledning och ny styrka plockar vi fram partikongressens beslut om politiska riktlinjer och tar oss återigen an den politiska vardagen med den ideologiska kraft i folkrörelsen som vårt parti har.

Umeås Socialdemokratiska Arbetarekommun, enligt repskapsbeslut 2011-01-31.

Det händer ibland när man diskuterar att man inte blir betrodd. Och det är inte så kul. Men när tiden visar i efterhand att man haft rätt, känns det härligt att sedan kunna återkomma och säga: ”vad var det jag sa?”. Man får den upprättelse man förtjänar, men ibland önskar man verkligen att man aldrig hade fått rätt i frågan.

          Under förra sammanträde med landstingsfullmäktige gick jag till hårt angrepp mot borgerlighetens förslag att låta fördelningen av resurser inom landstinget i allt större utsträckning baseras på prestation. Som jag skrivit tidigare, så innebär detta att en verksamhet inte får pengar för att lösa de uppgifter den ska lösa, utan snarare så förutsätts den lösa uppgifterna för att kunna få de pengarna. Det här ställer ju verkligheten upp och ner: det som ska va medlet (pengar) blir till självändamål och det som ska va mål blir ett medel. För vad är det för vits att tilldela resurser till en verksamhet, när de resurser verksamheten behöver för att lösa uppgiften ges i efterhand när uppgiften redan är löst? Finns det ngn rimlig logik bakom detta, annat än att bakvägen smyga in ett marknadstänkande och ett vinstintresse i landstingets verksamheter?

          Problemet med mitt inlägg är att kömiljarden som regeringen infört arbetar precis utifrån den här principen, och ändå har den lyckats med att korta väntetiderna. Eller har den det? Dagens Arena uppmärksammade redan i maj 2010 det utbredda fusket bland olika landsting som, för att ta del av pengarna från kömiljarden, rubricerade de fall då de misslyckats med att erbjuda vård inom ramen för den lagstadgade maximala väntetiden som ”frivillig väntan”. Efter detta tog regeringen bort möjligheten att klassa in ouppnåda mål som ”frivillig väntan”, och direkt så sjönk statistiken igen. Nästan inget landsting klarade då målen med vårdgarantin!

          Nu har dessutom ortopeder över hela landet släppt ut en rapport som visar att kömiljarden lett till att landsting nu bryter mot hälso- och sjukvårdslagen. För att klara vårdgarantin prioriterar man enkla ingrepp som ingår i vårdgarantin på bekostnad av sådant som inte ingår i den, och som i många fall drabbar patienter som har störst behov av vård.

          Kömiljarden är inget annat än ett stort politiskt jippo! Vad var det jag sa?

Kommunal svänger och är nu för rut-avdraget, skrev den moderate riksdagsledamoten från Umeå Edward Riedl här om dagen, för att Kommunals förbundsordförande Annelie Nordström uttalade sig i positiva termer om Reinfeldts förslag att utveckla rut-avdraget för att bidra till att kvinnor ska kunna jobba heltid. Maken till vinklat inlägg har jag aldrig ngnsin skådat, med tanke på att Annelie själv skriver explicit i Kommunalarbetaren att det handlar om hennes personliga åsikter och inte Kommunals.

          På frågan om varför han vinklar fakta, då svarar herr Riedl att han ska kolla närmare på sakligheten i mitt bloggskrivande och lovar bättra sig efter det. Men inte utan at han lägger till att han hoppas att jag förstår ironin så det inte blir några missförstånd. Jag kan försäkra Riedl om att det ironiska i hans svar har inte passerat obemärkt, för det finns inte en enda själ som på allvar skulle tro att han nånsin skulle vilja bättra sig och börja skriva sakligt.

          Trots detta så väcker Riedls inlägg frågor kring vår egen förbundsordförande inom Kommunal, som visar hur lite hon förstått sig på rut-reformen när hon skriver att hon vill ”lätta lite på den moralkakan som ligger över det här med rut”. Varför vi är emot rut-avdraget har ingenting att göra med att vi dömer folk som istället för att städa efter sin egen skit vill anlita andra att göra det. Det lägger vi oss inte i. Det handlar snarare om att hushållsnära tjänster är en bransch som kännetecknas av låga löner, otrygga villkor, stor andel deltider och svårigheter till facklig organisering. På vilket sätt blir det heltider när villkoret för att en LO-kvinna ska kunna höja sin sysselsättningsgrad till heltid är att ta in en annan kvinna på deltid att städa hennes hem?

          Vad har det här med moral att göra? Folk får väl anlita hushållsnära tjänster om de vill, men varför ska det stimuleras med skattelättnader? Om nu Kommunal ska börja tro att Reinfeldt med utvecklingen av rut-avdraget vill bidra till heltidsjobb, då är vi inne på en farlig väg. För hela tanken med avdraget för hushållsnära tjänster är att stimulera tillväxten av en låglönebransch som näringslivet kan tjäna stora pengar på.

          Läs gärna inlägget från Kristina Björk, ordf Kommunal Västerbotten, med förslag för att bidra till fler heltider.

Sverigedemokraternas historia - bilderna partiet helst vill glömma 

Nu är det såhär, Marianne, att jag håller vad jag lovar.. förutom om det handlar om nyårslöften, för jag har varken börjat äta myttigt eller motionerat. Men eftersom jag lovade dig efter så mkt tjat från din sida att jag skulle äga dig ett blogginlägg, så utlyser jag den här mustaschtävlingen. Då slår jag två flugor på samma smäll: jag slipper fundera på vilket tema jag ska blogga om idag och så uppfyller jag mit löfte på samma gång.

          Närå, jag skojar. Det blir ingen omröstning den här gången för jag orkar inte sammanställa resultaten sen. Dessutom är ju smaken som baken: vissa gillar algmustascher medan andra föredrar saffransdegsmustascher.. om det där bruna du nu smetat på dig är saffransdeg, det vill säga ;).

          Så synd att inte Rickard bett mig ägna ett inlägg åt han för jag vet precis vilken bild på han som mina läsare skulle vilja se. Dessutom så skulle en visning av kazakstanska underkläder på min blogg ge mig fler läsare än Blondinbella ngnsin får ;).

          PS: jag kommer inte ihåg om jag gratulerat er för eran förlovning, men om jag inte redan gjort det så gör jag det nu. Grattis! Jag förväntar mig en inbjudan till bröllopet sen, bara så du vet ;)

Nu har Långtidsutredningen säppt ut en rapport enligt vilken enda sättet att minska den höga arbetslösheten vi har idag är att löneökningstakten sänks under en övergångsperiod. Jaha, men om det nu är så att lägre löneökningar ger fler jobb, så kan utredningen gärna förklara för oss hur i helvete det kommer sig att arbetslösheten i Europa stigit sedan 70-talet på samma gång som lönernas andel av BNP samtidigt minskat!

          Ända sedan 80-talet har den neoklassiska ekonomiska teorin dominerat den akademiska och politiska debatten, som om det handlade om absoluta sanningar. Den passade som hand i handske för den här regeringen, eftersom den förespråkar en fri marknad utan några statliga eller samhälleliga ingripanden. Om staten skulle låta marknaden vara, då skulle marknadskrafterna -för att använda Adam Smiths kända metafor- liksom en osynlig hand ställa allting till rätta. Men 2008 kom den här teorin på skam i samband med den internationella finanskrisen! Trots att våra ekonomier avreglerats sedan 80-talet, så fick vi helt plötsligt den värsta krisen vi nånsin upplevt sedan 30-talet! Är det inte dags att kasta teorin i historiens sophög?

          För inte länge sen sågade doktoranderna Josef Taalbi och Tony Johansson OECD:s analys, som regeringen brukar hänvisa till för att rättfärdiga sina försämringar av a-kassan i ett försök att sänka reservationslönen. Taalbis och Johanssons foskning visar att den neoklassiska teorin än en gång har fel när den påstår att lägre löner och sämre anställningsskydd ger lägre arbetslöshet. Men regeringen ger inte upp. Nu släpper den alltså ut en egen rapport via Långtidsutredningen.

          Har inte regeringen vettigare saker att göra än att beställa vinklade rapporter för att motivera sin lönesänkningspolitik?

Det här är Magnus Betnér som ståuppar för Moderaternas Ungdomsförbund (MUF). Jävligt kul faktiskt! När en av de som satt i publiken intervjuas i slutet på del två (klippet längst ner), får hon frågan "vad tyckte du om uppträdandet?". Hon tyckte väldigt mycket om Betnér, och tillägger att det märktes att han var politiskt insatt "eftersom han kände till blondinbellas blogg". Ja, politiskt insatt är han ju: han sågar moderaternas kvinnosyn totalt! Men att han är politiskt insatt för att han känner till blondinbellas blogg? Det torde väl ge en hint om hur mkt muffarna fattar om politik ;)

Kolla på del 1 först, och sedan del 2 längre ner.

Eftersom jag ofta får kläder i julklapp och födelsedagspresenter, så är jag sällan och handlar kläder. Men det händer. Och då vill jag gärna veta att butiken har kollektivavtal, inte säljer kläder gjorda av barn, behandlar sina anställda schysst mm.

          Därför har jag valt att aldrig sätta en fot på underklädeskedjan Change, som har en policy om att den kvinnliga personalen ska skylta med sin bh-storlek. Vd:n Susann Haglund ser inget konstigt med det, utan hon hävdar att detta uppskattas såväl av kunder som av personalen. Detta tror jag vad jag vill om! Hon påpekar att det är frivilligt, men tillägger att det bara är en person som inte velat följa det.

          Velat och velat.. det är ju säkert så att det finns personal som inte har ngt emot att skylta med sin bh-storlek. Jag skulle inte heller skämmas om jag var kalsongförsäljare och var tvungen att skylta med min snoppstorlek. Men det är liksom inte poängen! Tänk dig att du inte har en trygg anställning utan t.ex. jobbar ba på viss tid och inte vet vad som kommer bli av din anställning när tiden går ut, om den kommer bli förlängd eller inte. Detta är fallet för en stor del av dem som jobbar inom branschen. Kommer du då i alla lägen att våga säga emot din chef? Det är klart att när man inte har en trygg anställning, känner man en press att gå med på vad arbetsgivaren uppmuntrar en till även om man i formell mening inte är tvungen till det. Men även om man har en tillsvidareanställning kan man känna en sådan press. Trots allt, så är ditt levebröd beroende utav din chef och hur hon bedömer dig. Som anställd befinner du dig i en beroendeställning till arbetsgivaren och då kan man undra hur frivilligt det i alla lägen är att man skyltar med sin bh-storlek. Ngn motsvarande policy för manlig personal att visa kalsongstorlek finns det dessutom inte.

          När jag varit på uppsökeriuppdrag för LO och andra fackliga sammanhang har jag träffat handelsanställda, som berättar om att de blir betygsatta utifrån utseende när arbetsgivaren bedömer deras arbetsprestation. Det här händer alltså i världens mest jämställda land. Det är dags att säga stopp!

För ett par dar sen fick man veta resultaten från den undersökning om läget på bostadsmarknaden som regeringen hade beställt av Diskrimineringsombudsmannen (DO). Beskedet förvånar mig inte: diskrimineringen är utbredd, och värst är det i Malmö. Har man ett utländskt klingande namn, då får man inte hyra lägenhet i atraktiva områden, i alla fall i 13 fall av 14.

          Irene Molina, som genomförde undersökningen och har forskat om detta i över 15 år, säger att bostadssegregationen inte alls beror på att invandrare själva väljer att bo med sina landsmän i ett visst område, som många tror. Utredaren föreslår föga oväntat skärpt lagstiftning mot diskriminering. Men det som jag finner är intressant, är att hon menar att framför allt behövs det en fungerande bostadsmarknad. När det är brist på hyresrätter, som det är idag, det är då som segregationen framför allt ökar.

          I detta avseende borde borgerligheten ta sig en funderare. Avregleringen av bostadsmarknaden har lett till en rejäl minskning av hyresrätterna, men även till överdrivna hyreshöjningar. Dels genom att hyresrätter omvandlas hej vilt till bostadsrätter sedan regeringen avskaffat stopplagen, och dels genom att borgerliga kommuner säljer ut sina kommunala bostadsbolag, som hyr ut till självkostnadspris. I borgerligt styrda Danderyd, Lidingö, Vaxholm, Vallentuna, Sollentuna, Täby och Österåker, för att ange de värsta exemplen, är bostadsbyggande inriktat nästan uteslutande på bostadsrätter. Täby, Danderyd och Vaxholm har gått längst: där finns det ingen allmännytta. Borgarna har sålt ut alla kommunala bostadsbolag.

          Vaxholm är den kommun som lidit som mest. När Vaxholmsbostäder såldes 1999 fanns det 1.200 hyreslägenheter i kommunen. Nu finns det bara 400 eftersom resten har blivit bostadsrätter. Sedan 2008 har därför borgarna själva börjat fundera på att återbilda ett kommunalt bostadsbolag, eftersom bostadsbristen gör att ungdomarna flyttar ut och inga ungdomar flyttar in. Konsekvensen har varit att kommunen har svårt att rekrytera arbetskraft till äldre- och barnomsorgen. Ändå har inget hänt.

          Det är dags för borgerligheten att lämna sin prestige bakom och börja återreglera bostadsmarknaden.

Jag blir ärligt talat bestört när jag ser hur en del av våra egna företrädare i partiet försöker lägga locket på primegateaffären. Än idag har inte partiledningen uttalat sig om händelsen, om vi nu inte ska räkna partisekreterarens (icke-)uttalande, där han snarare än att ta tydligt avstånd från primesossarnas agerande, kritiserar medlemmarna för att de krävt åtgärder.

          Det som Niklas Nordström & Co gjorde var att låta vår motpart Svenskt Näringsliv köpa sig inflytande i partiet. De har kartlaggt partimedlemmar som de tycker har obekvämma åsikter, de har skrivit debattartiklar på uppdrag åt Svenskt Näringsliv och låtit höga partiföreträdare skriva under, de har genomfört valundersökningar vars resultat redan var uppgjort på förhand i syfte att vrida partiets politik i den riktning Svenskt Näringsliv betalat för. De har alltså låtit Svenskt Näringsliv infiltrera vårt parti. Och det enda vi hört från partiledningen kring detta är tystnad.

          Ingen av primesossarna har dementerat de här uppgifterna, och Niklas Nordström själv har i en artikel i Aftonbladet erkänt vad som skett, även om han ser det som ett hälsosämt sätt att "stärka kontakterna mellan näringslivet och socialdemokratiska företrädare".

          Det finns många förseelser av mindre allvar som partiet varit mkt snabbt att ta avstånd ifrån, men det här är man helt tyst om. Även SSU:s ordf. Jytte Gutelands agerande är väldigt märkligt. Efter flera veckors tystnad väljer hon att, liksom Baylan, tolka reaktionerna efter skandalens avslöjande som en falangstrind mellan höger och vänster, för att uppmana till lugn och ro och undvika en splittring av partiet. Ja! Samma Jytte Guteland som direkt efter valförlusten går ut och kräver hela partiledningens avgång, ska nu prata om splittring!

          Även Lennart Holmlund hakar på. Ngt fördömande av primegateaffären från hans sida lyser med sin frånvaro, men vad han tycker om medlemmarnas reaktioner är däremot tydligt, då han på sin blogg också kopplar dem till falangstriderna från SSU. För det första så är de här falangstriderna ingenting som kommer från SSU, utan de har alltid funnits sedan partiets bildande och har snarare spridits till SSU, där de varit som starkast. Den som känner till sitt partis historia, vet om detta. Och för det andra -vilket är mkt viktigare- så handlar inte den uppståndelse som uppstått efter primegate om politik, det handlar om moral.

          Det här har INGENTING med höger och vänster att göra. Det handlar om partiets interna demokrati som tagit skada av primegate och partiledningens ovilja att ta tag i detta. Partiets interna demokrati är en angelägenhet för alla, så sluta göra det till en fråga om höger och vänster.

För nästan ett år sedan skrev jag om Lars Leijonborg som efter sin avgång som partiledare för Fp har nu i stort sett fallit i glömskan. Det är inte längre ngn här i Sverige som vet vem han är, men som jag skrev tidigare så ryktas det om att han är riktigt stor i England: 

Vi som fortfarande minns honom har länge undrat vad han ev gör därborta, för ledare för Liberal Democrats är han då inte. Men nu tack vare klippet nedan behöver vi inte längre undra, för av allt att döma verkar han ha gett sig in musikbranschen. Det här är verkligen rätt man på rätt plats, för han är nog tusen ggr mkt bättre på att dansa än han är på politik. Och jag gillar hans artistnamn:

Den stora faran är inte människornas ondska utan de goda människornas tystnad.

Ja, jag tänker på primegate!

Många är de som med spänning väntat på den här dagen då jag publicerar resultaten från omröstningen om sexigaste skägget. Resultaten var oväntade. Inte för att jag vann omröstningen, för såååå hård konkurrens hade jag inte, om man ska va ärlig. Jag ser väl ut som en vanlig ålidhemsbo ;). Oväntat däremot var det extrema gapet i resultaten: 94% av respondenterna tyckte att jag var sexigare än Riedl, mot 6%, som tyckte att hans vältrimmade skägg var sexigare än mitt!!

          Men intressant i sammanhanget är att trots de 1'043 besök till min blogg den dagen, så var det bara 176 som svarade på enkäten. Riedl och jag kan alltså vårda våra skägg hur mkt vi vill, men inte ens en bråkdel av våra läsare tycker vi är snygga för det ;). I alla fall inte tillräckligt snygga för att orka lägga en röst på ngn av oss.

          Av hela grejen kan man dra flera slutsatser. Och nej, att Riedl visslar i talarstolen är inte en av dem. Och debatten på landstingsfullmäktige handlade inte om älgjakt, om det var ngn som undrade. Ni som däremot lagt märke till att Riedl har börjat bära slips igen har alldeles rätt. De centrala direktiven från moderaternas partitopp, enligt vilka moderaterna inte fick bära slips offentligt, gäller inte längre nu när valet är över och de inte längre behöver se ut som vanligt folk. Ja skojar inte: de behöver tydligen instruktioner om hur vanligt folk ser ut.

          Men det var inte det jag syftade på. Antalet besök på bloggen ökade rejält till i runda slantar 1'000 under omröstningen. Så många besök har jag bara haft 2 ggr tidigare: när jag skämtade om moderaternas dörrknackningskampanj på facebook och när jag la ut Littorinhumppan. Vill vi nå ut med vårt budskap till fler än klubben för inbördesbeundran, kan vi inte skriva tråkigt och obegripligt. Vi måste prata som folk, skratta som folk och lida med folk. Skratta när de skrattar och lida när de lider. Inte lida när de skrattar -som när RIedl gör en stor grej av ett facebookskämt- eller skratta när de lider -som när borgarna applåderar i riksdagen för att de vunnit omröstningen som gjort sjukförsäkringen omänsklig.

          Det är detta som var poängen med inlägget...

          ...detta och att man inte behöver trimma skägget flera timmar varje dag som Riedl för att vara sexig ;)

Det är lite deprimerande att julen är över och allt återgår till det normala. I det stora hela hade jag en god jul, som jag tillbringade med mina nära och kära, och jag fick presenter och julhälsningar från alla möjliga. Men en mkt speciell person fick jag aldrig några julhälsningar ifrån :(. Det är det moderate landstingsrådet Nicklas Sandström, som tydligen inte tyckte om mitt julkort till han som jag länkade till i en kommentar på hans blogg, för han svarar på de andras kommentarer men inte min julhälsning :(. Inte heller svarar han på mitt inlägg om hans sjukvårdspolitik. Jag börjar tro att han inte gillar mig :(. ...Och jag som accepterade Sandströms vänförfrågan på facebook häromdagen.

          Men för väljarnas skull borde väl Sandström kunna ge besked. Så lätt kommer han väl inte undan ;P. I mitt inlägg till han beskrev jag hur landstinget i Sthlm tvingas skära ner på vården för att finansiera överetableringen av privata vårdgivare i överklassområden, som en följd av den moderatinförda reformen Vårdval Stockholm. När regeringen tog bort landstingets möjlighet att säga nej till privata etableringar, har vi i Västerbotten valt att begränsa problemen genom en annan modell vi kallar Hälsoval för att skilja den från Vårdval Sthlm. I Hälsoval Västerbotten utgår ersättningen till vårdgivarna bl a från socioekonomiska faktorer, så att inte de privata väljer alla att etablera sig i bara attraktiva områden för att undvika olönsamma patienter från lägre socioekonomiska grupper som vanligen har sämre hälsa och utgör en större kostnad.

          Detta gick ju borgarna i Västerbotten med på under förra mandatperiod, men nu helt plötsligt säger Nicklas Sandström att begreppet Hälsovalet innebär lägre ambitioner än vårdvalsmodellen. Så är alliansen nu helt plötsligt emot hälsovalet? Vill de importera nu Filippa Reinfeldts vårdvalsmodell från Sthlm? Eller vad är det de menar egentligen? När de nu börjat kräva att ribban för vilka tjänster som en privat vårdgivare måste erbjuda för att få etablera sig ska sänkas (basuppdraget), så är detta ett första steg bort från hälsovalet och närmare vårdvalet. Kan de berätta för oss vilka fler steg de har planerat? Vi vill gärna ha klara besked.

Omröstningen i inlägget nedan är avslutad.

Tack för er medverkan.

Resultaten kommer att publiceras på den här bloggen. Håll utkik de närmaste dagarna ;)

Jag måste erkänna det: ibland kan Edward Riedl (m) skriva vettiga blogginlägg.. även om det händer sällan.. ytterst sällan. Och igår kväll var det ett sådant tillfälle: med utgångspunkt i en enkät från Aftonbladet tar han fasta på att skäggiga män är sexigare. Bara han inte håller sig till politik, så kan det vara rätt smarta grejer han kan säga faktiskt ;).

Eftersom både han och jag är skäggiga gubbar, så tänker jag låta läsarna få avgöra vem av oss som är snyggare. Så sätt igång och rösta!

Känner ni igen den här känslan att helt plötsligt vakna och inte veta var man är? Det händer mig ofta när jag övernattar ngn annanstans än hemma. Man öppnar ögonen och så känner man inte igen nånting tills det går ett par minuter och man kommer ihåg vars man är. En liknande känsla fick jag dan före julafton:

          Jag vaknade hemma som vanligt, men när jag då ser i Aftonbladet att Reinfeldt tycker att fler kvinnor borde jobba heltid, tappar jag tidsuppfattningen totalt. Under hela valrörelsen angrep han vårt förslag om rätten till heltid, och nu helt plötsligt så tycker han att kvinnor ska få jobba heltid? Är det första april? tänkte jag. Helt förvirrad kollar jag på datumet och så är det 23/12. Men där upphörde inte min förvirring.

          Bl a har han tänkt sig "ett förslag om jämställdhetsbonusar, vilket innebär att de föräldrar som delar på föräldraledigheten får ett skatteavdrag". Som om inte detta redan fanns! Redan 2008 visade Försäkringskassan i sin utvärdering att denna reform inte gett några effekter. Håller Reinfeldt på att bli dement? Eller är det jag som sett fel på årtalet? Jag såg i Aftonbladet att det var 23 december, men det kanske inte var 2010 utan ett annat år, kanske före reformens införande. Men nä! Det var 2010. Snacka om förvirring!

          Förutom detta så nämner Reinfeldt en förbättring av förskolan. Då kanske han borde ta bort vårdnadsbidraget som tar ju resurser från barnomsorgen, men höjden av förvirringen kommer när jag läser att Reinfeldt menar att pigavdraget måste växa, så att kvinnor ska ha tid att jobba heltid när de anlitar andra att städa hemma. Och de som städar då? Anlitas de på heltid?

          En sak hade varit om han hade vänt i frågan när han nu insett att hans inställning till jämställdhet inte går hem hos väljarna. Att han vänder kappan efter vinden är man ju van vid. Men istället för att lagstifta om rätten till heltid så tänker han införa reformer som redan finns och inte fungerat, samt låta överklassfamiljer på Södermalm där man redan jobbar heltid anlita andra kvinnor på deltid att städa deras skit. På vilket sätt blir det fler heltider av det?

Fem kirurger diskuterar vilka patienter som är bäst att operera.
 
Den första kirurgen säger:
- Jag gillar att ha revisorer på operationsbordet eftersom när du öppnar dem är allt inuti numrerat.
 
Den andra svarar:
- Jo, men du skulle pröva elektriker! Allt inuti dem är färgkodat.
 
Den trejde kirurgen säger:
- Nej, jag tycker verkligen att bibliotekarier är bäst, allt inuti dem ligger i alfabetisk ordning.
 
Den fjärde kirurgen bryter in:
- Vet ni, jag gillar hantverkare. Killarna har alltid förståelse när det blir några delar över i slutet och när arbetet tar längre tid än vad du har sagt från början.
 
Den femte kirurgen får alla att bli tysta när han konstaterar:
- Ni har fel allihopa. Politikerna och cheferna här i landstinget är de som är lättast att operera. De har ingen hjärna, inget hjärta, ingen stake och inte någon ryggrad. Dessutom finns det bara två rörliga delar, munnen och röven, och det spelar ingen roll om du byter plats på dem.