Alejandro Caviedes (s)
Visar inlägg från juli 2011

rasister och lampor


How many racists does it take to change a light bulb? None, they just sit there and complain about the dark ;)

tjorv med bloggen

Jag blir galen med den här bloggen. Det händer ofta att den börjar tjorva just när man ska publicera sina inlägg. Det senaste inlägget med titeln "Rasistiska lögner i SvD" publicerades ofullständigt och det var helt galet! Nu har jag fixat inlägget. Ni kan gärna läsa den nu.

Rasistiska lögner i SvD

 I inlägget nedan sammanfattar jag en artikel som jag skrev och som kom att publiceras i tidningarna Uppmana och ETC och som utgör svaret på SvD:s ledarskribent Per Gudmundsons rasistiska artikel från 25 juni ang den sk invandrarbrottsligheten. Den som vill gräva djupare i problematiken hänvisas till orihinalartikeln i Uppmana eller ETC.

 
SvD som i Svenska Dagbladet eller som i SVerigeDemokraterna?
 
Den journalistiska sensationalismen har med SvD:s ledarskribent Per Gudmundson nått en ny rekord. I SvD:s ledarsida den 2011/06/25 skriver han att de etablerade partierna i Sverige borde oroas av invandrarnas brottslighet. Som stöd för sin tes, hänvisar han till brottsförebygganderådets undersökningar från 1996 och 2005, vars resultat han inte drar sig ifrån att förvanska. Faktum är att hans sätt att tolka gällande forskning på området inte skiljer sig nämnvärt från Sverigedemokraternas trixande med statistik.
I sin artikel påstår Gudmundson att “Den senaste svenska mätningen gav vid handen att överrepresentationen i registrerad brottslighet för utrikes födda var 2,5.” Denna siffra, och fler han anger, återfinns förvisso i BRÅ 2005:17, men Gudmundson utelämnar en liten men viktig detalj: de refererar till misstanke om brott. Problemet är att han tar för givet att misstanke om brott är ett adekvat mått på den faktiska brottsbenägenheten hos olika grupper. Dock betonas i BRÅ 2005:17 att det är “viktigt att vara medveten om osäkerheten när det gäller hur stor roll en eventuell selektion kan spela. Mot denna bakgrund bör resultaten tolkas med försiktighet” (s. 24). I BRÅ:s egen senare rapport från 2008, kan man t.o.m. läsa att datamaterialet visar “att det finns informella koder och förhållningssätt inom rättsväsendet som negativt påverkar minoritetsgruppers förutsättningar i rättsprocessen” (BRÅ 2008:4, s. 9).
Som Gudmundson påpekar, får socioekonomiska faktorer ingen större betydelse bland resultaten från BRÅ 2005:17. I ljuset av nyare forskning, bör denna uppfattning dock revideras. Kriminologiprofessorn och tillika ordförande för Scandinavian Research Council for Criminology, Jerzy Sarnecki, har tillsammans med sina kollegor från Stockholms Universitet funnit i sin studie utgiven i år, att socioekonomiska faktorer faktiskt står för merparten av överrisken bland inrikesfödda med utlandsfödda föräldrar (sk andragenerationens invandrare). Orsaken till att BRÅ 2005:17missar detta är att den bara analyserar faktorer som refererar till omständigheter kring de studerade individerna, medan Stockholms Universitets nyare studie från 2011 studerar faktorer knutna till individernas uppväxt (Sarnecki et al, 2011, s. 33). Skillnaden som återstår efter att man kontrollerar för socioekonomiska faktorer förklaras i studien av diskriminerande processer och mätfel.
Ska man dra några slutsatser med relevans för det politiska samtalet, så är det att enbart förslag med syfte att åtgärda diskriminering och ojämlika socioekonomiska villkor kan ha effekt. Förslag på hårdare invandrings- och flyktingspolitik får Gudmundson driva tillsammans med Sverigedemokraterna i SvD, men de får knappast stöd av gällande forskning.
 

Kortspel i sandlådan

 

Kort finns av olika slag. Det finns t ex körkort, id-kort, kreditkort, bankkort, och sim-kort. Men bland alla sorters kort finns det en, som borgarna på sistone blivit särskilt förtjusta i och som jag tanker skriva om idag: SD-kortet.

Efter omröstningen den 1 juli, då oppositionen lyckades mot alliansregeringens vilja få igenom bl a att förtidspensionärer som nollklassats ska få tillbaka sin tidigare ersättning, anklagade Reinfeldt Socialdemokraterna för att ge Sverigedemokraterna inflytande. Detta är också kontentan i Riedls blogginlägg igår. Väldigt lågt med tanke på att SD I 94% av fallen röstar med regeringen. Hyckleri?

Enligt Riedl finns det en grundläggande skillnad mellan när SD röstar med regeringen och när de röstar med oppositionen. På Facebook skriver han helt öppet:

Det här är ju sandlådenivå: hans argument kan lika gärna användas mot honom själv, då man på samma sätt kan invända att oppositionen också hade kunnat vinna alla omröstningar om inte de borgerliga partierna samarbetade med varandra. Inte ens den mest vågade logiska kullerbytan hade kunnat förläna en förklaring till varför det skulle vara så som Riedl påstår, att när SD röstar med oppositionen så betyder det att denna ger SD inflytande, medan det helt plötsligt inte alls betyder att alliansen ger SD inflytande när de röstar med alliansen.

 

Det är sällan SD kommer med egna förslag de röstar på. Iställer pendlar de mellan att rösta med regeringen och oppositionen. Därav epitetet vågmästarroll, om inte Riedl har förstått det! Regeringen är alltså lika beroende av SD för att få igenom sin politik som oppositionen är det. Detta inflytande som SD har, har varken S eller M gett till dem. Det är tyvärr väljarna som gjort det. Men faktum är att SD röstar så ofta med regeringen (94% av fallen) att det vore befängt att kalla SD för opposition.

SD-kortet är alltså borgerlighetens senaste leksak: ett kort de numera börjat spela när de i brist på argument känner sig trängda i ett hörn i den politiska debatten.