Sverigedemokraternas historia - bilderna partiet helst vill glömma 

Som bekant så valde TV4 att visa sverigedemokraternas valfilm som de först hade stoppat. Så nu ska den visas, men i censurerad form. Tydligen så föll valfilmen inom ramen för definitionen för hets mot folkgrupp, som utgör ett brott.

          Tänk att allt det arbete som sverigedemokraterna lagt ner de senaste åren för att tvätta bort sin rasiststämpel och börja framstå som rumsrena gick om intet sådär fort när de visade sitt rätta ansikte genom den valfilmen. De hade infört uniformförbud, började använda slips, kastade ut en del nazister (inte alla) från sitt parti, förändrade sin retorik mm. Allt i syfte att framstå som icke rasister, utan bara invandringskritiska. Men bakom fasaden har det alltså hela tiden dolts vad de innerst inne står för.

          Frågan är om inte följande valfilm skulle passa bättre för sverigedemokraterna. Till skillnad från dem är den i alla fall ärlig:

Det här är Sverigedemokraternas första namn i Filipstad. Ska man skratta eller gråta? Hur många hjärnceller krävs det egentligen för att inom Sverigedemokraterna ta sig upp till första plats? Det där är kanske ngt man ska ha i åtanke om man tänker rösta på SD.

Vad har Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna gemensamt?

Ingen av dem kommer att närvara på Pride-festivalen. De ena blev inte inbjudna, och de andra vill inte närvara.

Jag har placerat min blogg i Umeå på bloggkartan.se!

Jag börjar förstå lokala medias förtjusning i facebook. Vad jag däremot inte fattar är vad de har att hämta hos de rödgröna när de kan istället vara och snoka hos t ex sverigedemokraten Henrik Agerhäll. Hans sida är ju fan rena guldgruva för den som vill hitta skandalmaterial.

          Idag vill jag fatta mig kort och tänker därför bara plocka upp det senaste. Alla vi som är fans till Valet 2010 Umeå fick idag se på ett läsvärt inlägg från Henrik Agerhäll (Sd). I inlägget citerar han först en text från UMR (Ungdom mor Rasism) som TV4 skänker pengar till:

I år ligger vårt fokus på arbetet inför höstens riksdagsval. Ungdom Mot Rasisms stora satsning 2010 är kampanjen Rösta Demokratiskt! Vi vill verka för att rasismen hålls utanför riksdagen och riksdagen hålls borta från rasismen.

          Efter att han citerat detta forsätter han som följer:

För att tala klarspråk: TV4 satsar pengar på en organisation som ser som sin viktigaste uppgift att få folk att rösta på något annat parti än Sverigedemokraterna.

Varför vill TV4 lägga sig i vad folk ska rösta på i höst?

          För inte så länge sen klagade Agerhäll på att det spreds flygblad där han kallades rasist. Nu så erkänner han dock i ovanstående kommentar att det parti han representerar är rasistiskt. Så hur ska du ha det, Agerhäll? Är du rasist eller inte?

 

Det går inte att missa den fascination som de lokala tidningarna känner för hur politikerna uppträder på facebook. Vad man som politiker skriver på sin logg, vilka bilder man laddar upp och vilka vänner man addar är nog ingenting som går journalisterna förbi som härmed gett begreppet ”grävande journalistisk” en helt ny innebörd. Ja, en innebörd som ligger närmare det som i helt andra sammanhang skulle gå under begreppet ”snoka”.

          Med teknikens utveckling kan alla nu betrakta sig som journalister. Singlar som loggar in på facebook för att leta efter den person de nyss spanat in på en fest behöver inte längre skämmas för att de håller på med facebook-stalking, eftersom de numera kan stolt säga att det de sysslar med är grävande journalistik. Kärt barn har många namn ;).

 Jag skriver med anledning av torsdagens ”nyhet” på VK:s hemsida med titeln ”Politikers facebooksida fylld av lättklädda tjejer”, där man ”avslöjar” att en ledande miljöpartist i länet addat lättklädda tjejer på sin vänlista. Moderaternas gruppledare på landstinget Edward Riedl, som i samband med den här typen av händelser alltid annars brukar skicka pressmeddelanden för att plocka billiga politiska poäng, missade den här gången sin chans mitt i allt midsommarfirande och frieri som han under helgen ägnat sig åt (stort grattis till dig Ed, för övrigt).

          Ngn som däremot var snabb att utnyttja det här var sverigedemokraten Henrik Agerhäll, som anklagar VK för att ge en positiv särbehandling till invandrare i samband med nyhetsrapportering. Såhär skrev Agerhäll den 25 juni kl 20:11* på facebooksidan Valet 2010 Umeå:

Rasistiska hänsyn hos VK? VK har i en stort uppslagen artikel synpunkter på Nasser Moslehs facebookkontakter. Varför nämner de inte Mosleh vid namn? Är det på grund av hans etnicitet man låter bli? Vad tror ni?

          Vilken syn på kvinnor våra politiker har är en relevant fråga att diskutera, men det är inget som avgörs av vilka användare man släpper in i sin vänlista med tanke på att vi offentliga personer brukar acceptera alla som skickar en vänförfrågan (vilket förklarar varför jag kan ha Edward Riedl (m) på min vänlista, eller varför Agerhäll (Sd) inte har fler än ett 40-tal vänner på sin).

 Jag vet inte vad som är mer patetiskt: att VK gör en stor grej av vilka personer som en politiker addar till sin vänlista, eller att Agerhäll (Sd) gör en stor grej av att VK inte anger namnet på politikern. Att det skulle finnas en konspiration i media för att skydda invandrare, som SD gör gällande, är lika långsökt som att -liksom Hitler gjorde- påstå att kapitalismen utgjorde en judisk konspiration. När Riedl (m) anklagade mig för att "hacka mig in" i en moderat facebokgrupp, blev jag själv föremål för VK:s granskning som skrev om min blogg och min facebook utan att dölja min identitet, och jag är väl inte mindre invandrare än Nasser Mosleh (mp).

*Anmärkning i efterhand: Agerhälls kommentar är numera borttagen från facebook.