Lagom till Umeå Pride, som ägde rum  i veckan, kom nyheten att förbundsdirektionen för de 4 Norrlandstingen beslutat att samma avgift ska gälla för samkönade som för olikkönade par i samband med assisterad befruktning.

          Regelverket kring detta skiljer sig från landsting till landsting med avseende på hur gammal man ska vara eller vilken avgift man ska betala för att få behandlingen subventionerad, men gemensamt för alla landsting är att avgiften inte skiljer på lesbiska och heterosexuella. Undantaget är Västerbotten, Västernorrland och Östergötland. I Västerbotten får de kvinnliga paren i normala fall betala 15'000 kr per inseminationsförsök, medan heteropar fått betala bara patientavgiften. I och med förbundsdirektionens beslut kommer alltså de lesbiska paren att betala patientavgift istället, på samma sätt som de olikkönade paren. För att beslutet ska träda i kraft, måste resp. landsting också fatta beslut., vilket förmodligen blir till hösten. Kvar blir bara Östergötland.

          Det här beslutet har sin upprinnelse i RFSU:s rapport Sverigebarometern 2011, som visade att reglerna kring assisterad befruktning skiljer sig markant mellan olika landsting. Rapporten släpptes ut sommaren 2011 och utlöste en debatt i vårt län kring varför vårt landsting hade diskriminerande regler. Frågan har disktuerats i landstingsfullmäktige (LTF) i samband med en interpellation från Nicklas Sandström (m). Förutom Kristdemokraterna har samtliga borgerliga partier varit kritiska till de dikriminerande reglerna, men inget av de la någonsin någon motion i landstingsfullmäktige för beslut.

          För Socialdemokraterna i Västerbotten har inte frågan varit enkel. När debatten initierades för ett år sedan var inte partiet enigt. Som rapporten påtalade, skiljer sig reglerna markant, och för oss har det varit viktigt att uppnå enighet bland de 4 norrlandstingen, så vi inte skulle ha 4 olika regelverk i regionen. Tidigt i processen tog SSU Umeå ställning för att lesbiska par skulle få betala patientavgift, på samma sätt som olikkönade par. Vi skrev en motion till partiets distriktsårskonferens som även Umeås Socialdemokratiska Arbetarekommun ställde sig bakom. När frågan var uppe på distriktsåskonferensen, blev motionen besvarad med hänvisning till att man ville avvakta till att Sveriges Kommuner och Landsting skulle komma med riktlinjer för ett gemensamt regelverk för hela Sverige.

          I veckan kom beslutet från förbundsdirektionen. Det känns skönt att Västerbottens Socialdemokrater äntligen tagit ställning mot diskriminering. Det var på tiden.

Idag kör SSU Umeå en kampanj för att synliggöra våldtäktsproblematiken. Den består av olika affischer som ni kommer se lite här och där överallt på stan samt tapplappar i olika motiv på bussäten och andra ställen.

          När våldtäkt diskuteras ligger fokus många gånger på hur tjejer ska undvika att bli våldtagna, men vi vill gärna vända på det och uppmärksamma att problemet inte ligger hos kvinnor. De ska inte behöva förändra sig och anpassa sitt beteende för att undvika att bli våldtagna, utan snarare bör fokus riktas på de som våldtar. Vi vill även uppmärksamma att flertalet våldtäkter inte sker ute på mörka gränder med främlingar som förövare, utan ofta är våldtäktsmannen ngn som offret är väl bekant med och litar på.

          Våldtäkter är alltså inte isolerade händelser som ska kopplas till enstaka individer med ngn form av störning, utan snarare ett samhällsproblem som är produkten av ett ojämställt samhälle där män står över kvinnor och tar sig rätten att utöva makt över dem.

          Vad som står i affischen nedan kan tyckas vara självklart, ngt som man inte skulle behöva påpeka. Tyvärr är det faktum att en tjej sover i ens säng, en ursäkt som, tro det eller ej, betrakats som en förmildrande omständighet i rättsfall där män dömts för våldtäkt. Andra ursäkter som betraktats som förmildrande omständigheter (eller på annat sätt oberopats för att legitimera en våldtäkt) är exempelvis att tjejen är ens flickvän, att hon haft sex med en förut eller klätt sig urringat. Därav de olika motiven i affischerna.

          Hoppas detta bidrar till en mer nyanserad diskussion för att kunna angripa problemet från rätt vinkel.

Igår fick vi lyssna på en spännande radiodebatt mellan SSU Umeås företrädare Veronika Engelmann och Moderaternas företrädare Edward Riedl om Umeås Socialdemokraters krav på 6-timmars arbetsdag.

Det är på inget sätt oväntat att Moderaterna är emot en arbetstidsförkortning till 6-timmars arbetsdag. De röstade också emot 8-timmars arbetsdag när den infördes 1919 och mot 5-dagars arbetsveckan, när den infördes 1971 (innan dess jobbade man 6 dagar i veckan). Och det handlade precis om samma argument:

-vi har inte råd

-det leder till en lönesänkning

-det finns viktigare prioriteringar

Lite intressant att moderaterna använder exakt samma argument idag som 1919 eller 1971. Vi arbetar betydligt mindre idag än då, men lik förbannat har vi ändå högre lön. Det visade sig att vi faktiskt hade råd. Veronika Engelmann förklarar skälet till detta i intervjun, som ni får lyssna på här:

Ikväll höll Linda Christiansen, ung kommunalare, SSU Umeås tal i samband med demonstrationen på krogen Krogen. Riktigt bra tal. Jag missade tyvärr när hon höll tal tillsammans med S-kvinnor idag på rådhustorget. Jag kom sent från jobbet till demonstrationen, men jag fick höra att ett av talen på demonstrationen handlade om kravet på 6-timmarsarbetsdag.

Frågan om arbetstidsförkortning är än idag aktuell. Arbetsmarknadens krav kan göra det svårt att kombinera karriär med familjelivet, men det finns andra sätt att tackla detta på än pigavdraget. En arbetstidsförkortning ger oss mer tid och underlättar en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet. Det är orimligt att vi ska behöva arbeta lika mkt som på 60-talet trots att arbetsproduktiviteten idag är så pass högre att vi kan producera mkt mer per arbetad timme. Att vi inte skulle ha råd med en arbetstidsförkortning finns det inga belägg för. Hur kommer det sig att Frankrike kan ha 35-timmars arbetsvecka men inte vi?

Imorgon blir det förresten lite feministisk ståuppkomik på min blogg. Missa inte!

Syftet med LAS (=Lagen om Anställningsskydd) är att man inte ska tvingas jobba som visstidsanställd hur länge som helst. Efter att man jobbat ett tag får man förtur till återanställning, för att sen kunna jobba upp sig till en tillsvidareanställning. Men arbetstgivarna kringgår lagen genom att ersätta sina visstidsanställda med nya varje gång dessa närmar sig sin rätt till förtur. För exempel se här , här och här.

          Enligt uppgifter från Umeå Kommuns lönekontor som jag tagit del av, har kring 95 av 130 vikarier som våren 2007 var nära att kvalificera sig till förtur, blivit utbytta. När jag nu 2 år senare vill kolla upp om det skett ngn förändring, menar lönekontoret helt plötsligt att de uppgifter jag begär inte är offentliga, trots att jag tidigare fått ut motsvarande handlingar. Kommunen kringgår alltså inte bara LAS, utan den bryter dessutom mot offentlighetsprincipen. Jag har därför överklagat till kammarrätten som nyligen gett mig rätt. Se reportaget i Sveriges Radio.

          Det finns en hel del tjänstemän som gör ett kanonjobb, men den kommunala byråkratin har växt sig så starkt att man ibland undrar om inte den lever sitt eget liv och styr kommunens personalpolitik oberoende av den politiska ledningen och t.o.m. i strid mot gällande lagstiftning. Ansvaret som arbetsgivare vilar dock i sista hand på den politiska ledningen, och då måste vi socialdemokrater se till att även de anställda bemöts med de värderingar om jämlikhet och solidaritet som vi vunnit valet på.

          Se relaterat inlägg från SSU Umeå