Jag brukar ju ta reda på varför vi säger som vi gör, men denna gång blev jag tvungen att ta reda på vad det e.g.e.n.t.l.i.g.e.n  heter -det där som vi alla GÖR men som ingen har ett namn på.

När man går och lägger sig och håller på somna kan i allafall jag "halvdrömma" att jag springer och att jag faller. Då sprätter man till. En hand, ett ben, en arm "flätter" till, man vaknar som till och sedan sover man. Härom kvällen när sonen skulle sova hörde jag hur han sprättade och sprättade. Gick och kollade och sedan gick jag och googlade fenomenet.

Jag har alltid hört att det där rycket handlar om att "man faller in i sömnen". När jag nu googlat och läst tror jag det är rätt riktigt. Det handlar om övergångar i sömnfaserna. Som jag uppfattat det, väldigt enkelt uttryckt, handlar det även om att när vi befinner oss i REM-sömn, dvs där vi drömmer gör hjärnan kroppen paralyserad. Detta är en funktion för att vi inte skall skada oss. När faserna går för fort hinner vi alltså hjärnan inte riktigt med, kanske ryckningen kommer innan hjärnan hunnit slå ut armar och ben?! Den som vill fördjupa sig kan med stort nöje läsa vidare själv. Det är fascinerande!

Det där sprättet har alltså ett namn Hypnic Jerk!

//a

Jag sammanfattar lite om hans budskap här nedan. Ämnet är omfattande och berör oss alla.

Vi tänker på olika sätt

Det får vi uppleva varje gång, när vi umgås med folk. En konkret exempel är utförandet av damsugning. Mannen hade damsugit hemma. Enligt hans uppfattning hade han gjort väl rent, men enligt frun var arbetet utfört endast med 20 procentig precision. Vi har alltså olika mått. En grund till konflikt är oundviklig.

Motsvarande situationer sker hela tiden både på hemmet  och i arbetslivet, har jag märkt.

Tankeförenkling

Det sker automatiseringar i hjärnan hela tiden. Hjärnan vill ju vila. I mitt liv med min sambo minns vi olika saker. Jag raderar bort från min hjärna t ex siffror. De är inte så viktiga för mig, men däremot de betyder mera för Sune.

Förväntningar/Besvikelser

Vi bygger våra relationer på förväntningar. Besvikelserna är oundvikliga.

En kategorisering av folk..

Det finns olika typer av människor. Mattias L nämnde några i sitt föredrag:

Den aggressive

- oftast arg på sig själv

Smitaren

- besvärande typ, om han/hon arbetar t ex i säljorganistionen.

Glidaren

- en som bara pratar, men utför det minsta

Tidsoptimisten

- kommer jämt sent till mötet

Den fullkomlige

- alltid självsäkert svar i alla situationer

Föredraget var intressant i sin helhet och hjälper oss till att växa som människa bland andra människor. Speciellt viktigt är att hur vi bäst hanterar situationer, när vi bemöter olika beteenden.

//Sasu

Jag vill gå in på vad ECT egentligen är och ber er fundera om det här är behandling eller något helt annat.

Många läkare har varit överens om att ECT gör att personerna glömmer anledningen till varför de fick sin depression och därför kommer ur den. Låter det nyttigt att söva en patient, ge den kramplösande och muskelavslappnande samtidigt som ström skjuts genom huvudet så att hjärnan framkallar ett epileptiskt grand mal anfall. Många behandlas flera gånger i veckan under flera månader. Strömmen skapar sekunder utan någon som helst hjärnaktivitet. Är det verkligen riskfritt att skicka sådana elchocker genom människans tänkande och minne?

"För det första så orsakar den epileptiska grand mal anfall som är mycket mer intensiva och destruktiva än de som spontant upplevs av personer med svår epilepsi. Dessa multipla anfall ( typiskt 3 i veckan under några veckor eller mer ) utmattar och skadar neuroner eller hjärnceller. För det andra så skadar den elektriska strömmen hjärnan genom att störa elektrisk funktion, överhettar hjärnvävnad, stimulerar högt blodtryck i hela hjärnan, bryter ner blod-hjärn barriären och orsakar små blodkärl att krampaktigt sluta sig och berövar på så sätt neuroner på syre och näringsämnen."

- Peter R. Breggin, MD

Varför vill ingen psykiatriker ställa upp på den här behandlingen själv om den nu ska vara så harmlös och enkel? Kan det vara för att de vet riskerna men mörkar det för patienterna som tvingas genomgå dem?

Många förstår inte att elchockerna ger bestående hjärnskador, vilket för vissa slutar med att depressionen försvinner medan det för andra ger förödande konsekvenser där minnet från tidigare i livet helt försvunnit och depressionen hänger kvar. Att inte komma ihåg sitt bröllop, sina barn, vem man är gift med, vad man gjort på semestrar osv. verkar trevligt.

Jag förstår inte att vi tillåter, och fortsätter, chansa med en metod vi vet ger bestående skador. Att det dessutom kan ges under tvång får mig att må illa, hur kan sjukvården tolerera det här? Många yrkesverksamma inom sjukvården är emot ECT, där bakom finns en anledning. Många är också för, där finns också en anledning. Det finns än idag, och kommer nog aldrig finnas, någon forskning som talar för att ECT är effektivt och skonsamt.

Säg som det är, psykiatriker, hur många patienter skulle sedan vilja gå igenom en ECT? Skulle ni själva ställa upp frivilligt, skulle ni vilja bli tvingade?

Gå in på den här hemsidan;

ECT - Hur fungerar det och konsekvenser <----

"Vad händer en person när han får en elchock?

”Man får ett epileptiskt grand mal-anfall, ett nära-döden-tillstånd där hjärnans aktivitet slås ut helt och hållet. Blodtrycket stegras abnormt och syretillförseln till hjärnan avstannar helt. Man blir hjärndöd ett kort tag. De försöker framkalla en pånyttfödelse. Att påstå att ECT inte skadar är närmast bisarrt. Man använder regelbundet 400 volt, 760 volt har noterats. Den räcker till för att tända en 60 wattslampa. Kopplar du in en dator till detta så går kretsarna sönder. Hjärnan är mycket känsligare än en dator.”

Frågor och svar om ECT <----

Enligt en tidigare artikel från VK får varje patient som behandlas med ECT ca 10 behandlingar, det varierar naturligtvis stort men det som förbryllar mig är att det inte finns någon statistik i landet och att ingen utvärderat metoden.

Jag undrar helt enkelt över fenomenet att man tänker mer och djupare på kvällen än morgonen och dagen? Det är nog en sådan fråga som jag aldrig kommer få ett svar på. Hur hjärnan fungerar är förunderligt ibland.

Eftersom jag pratar om nostalgi så bjuder jag på den här;

 Nu är det gnatt, imorgon börjar rubrikerna igen. Anna-Lena gick ganska nyligt bort, ett tydligt avtryck i musikhistorien.

För om man inte gör det, hur stackarn skulle då fåret se ut om man spolade lite varmvatten på det, skulle fåret då krympa?