Idag är en dag att reflektera och fundera över livets godhet. Hämta andan, njuta av dagen, njuta av fåglarna som äter frön och hackar på de nyuppsatta isterknölarna med solrosfrön. Har en dundrande varnande huvudvärk från veckans höga tempo och roligheter.

Igår var en sådan där häftig upplevelse igen. Jag fick den stora äran att få lyssna på två människor som jag inte hört förut. Två superintressant människor, eftersom de kändes genuint ärliga, varma och med mängder av kunskap som jag bara vill suga in. Kanske inte för att den är ny utan mer för att den ger mig bekräftelse, näring och energi att fatta att det jag själv gör är inte HELT GALET.

Karl-Johan Almegård UP2U
Det bästa med att lyssna på de man inte hört förut är att man lyssnar på ett nytt sätt. Man är öppen, förväntansfull och vill bara håva in insikter och "aha-upplevelser". Budskapet för mig blev inte särskilt nytt utan mer sättet att framföra det på. I ett annat sammanhang skulle hans ord kunna beskrivas som "flummiga" men eftersom han satte konkreta nedstamp, liknelser och undvek de fallgropar som puttar in en på "flumområdet" så blir det professionellt.

Min erfarenhet (inte alltför stor men den finns) av att utbilda chefer på hög nivå, ledningsgrupper etc är att man i den gruppen ser väldigt strama ut, intar en slags pondusstatus, är fokuserad MEN är så infernaliskt "ENSAM". Man är rätt ensam på toppen, har inte ett kontaktnätverk som man kan ta till när det svider i magen, hjärtat tar extra slag och huvudet sprängs. Snabba beslut ska tas, felaktiga besluts tas och ska sedan rättas till och allt bara snurrar.
Det finns en bok som heter; Du får den chef du förtjänar. Om inte chefen vet hur du tänker och tycker hur ska hon då kunna personalen att må bra och gå mot rätt mål?

Vem coachar chefen?
Jo, Karl-Johan Almegård och hans metod skiljer sig lite från de "Chefsutbildningarna" som finns. För han pratar mycket om känslan. Vårt känslominne är så mycket större än det minne vi har för det talade ordet. Vi minns inte vad folk säger men hur det kändes när det sades. Jag säger inget mer utan titta in på hans hemsida istället.

Susanne Liljenberg Granit
Nästa föreläsning blev då intressant ur ett helt annat perspektiv. Jag hade övertalat mina adepter i ett UF-företag att detta måste ni lyssna på. Verkligheten är att jag var nog lika så intresserade av att lyssna på en av grundarna till varumärket Granit - affären som idag finns på 16 olika ställen i Sverige. HELT ENKELT OTROLIGT.

Helt otroligt på sitt sätt, jag kände mig stolt över Susanne och stolt över mig själv som lyckades få med mig tre gymnasieelever (killar) med sina små företag. De häpnade lite. För första anblicken av Susanne är en helt vanlig kvinna, en företagerska utan något större "företagsattribut". Vad jag menar är att många gör sig en bild över hur man ska se ut (tänker på tidningen Passion for business) med vackra kläder etc.

Susanne uppvisade en enkelhet och det tog en stund innan det började gå upp för oss att här stor en kvinna som tillsammans med sin kompis startat en butik som nu finns på andra orter.
Med lönsamhet, med en "rödtråd", ett hårt hållet koncept där man först tittade på sin egen personal när något nytt ska göras - "i huset" (in the house - de vägrade använda engelska ord). En person på kontoret kunde fota så han fick fota till den katalog som numer finns etc.

Två kvinnor som sökte en lokal för 150-200 kvadrat och som plötsligt stod med 2000 kvadrat att fylla upp etc. Mellan raderna finns allvaret, oron, tanken på att detta inte skulle fungera eftersom man gick helt emot alla andra inredningsbutiker. Banken sa blankt NEJ till att låna pengar om de inte kunde hosta upp några 100 000 etc.

Hårt arbete, slit men så mycket glädje, arbetstillfredställelse och att ha ROLIGT på jobbet.

Jag LOG hela vägen hem, trött och glad i själen. Har fått så mycket inspiration, motivation och nya infallsvinklar.

Båda dessa föreläsare bygger sina koncept på...ja just det...KÄNSLA.



Ha en underbar helg

Halva dagen har spenderats i det kvinnliga nätverket Magma Västerbotten. Numer är nätverket uppdelat i både en Umeå och en Skellefteåsektion. För mig är det kanon eftersom jag har bara en aningens längre till Skellefteå och kan då välja vart jag vill åka. Har ju en del företagerskor i Skellefteå - inte minst Ambassadörerna - som jag känner sedan tidigare och via ett annat nätverk. Så jag känner mig RIK.

Magma hemsida - bilder & info från både dag/kväll

Först åt jag lunch med nätverket på Invito - blev lite sen på grund av (funderar vad jag ska skylla på) LATHET kanske. Jag tog fel på klockan helt enkelt men jag var så varmt välkommen i alla fall. Vi fick den stora äran att få lyssna på Eva Grundelius med 'Hållbar kommunikation'.(Hennes hemsidal)

Hon har arbetat fram ett bra verktyg, Kommunikationskartan vilket är ett instrument som mäter kommunikationens 'nivå', tar tempen på samtalet och visar på om det är ett jämbördigt samtal eller om någon tar kommando över det. Samtalet kan gälla allt från vänskapligt, förhandling till konflikt. Verktyget visar fort på hur hållbart samtalet är, om man kommer att komma överens eller inte. Man får fort en indikation på om det urartar.

VÄLDIGT INTRESSANT intressant för mig som i många sammanhang förstått att jag kan vara too much. Mina styrkor kan fort bli stora hot i min omgivning eftersom jag kan vara påstridig, argumenterar och LYSSNAR INTE (har jag nu förstått )på andras argument tillräckligt mycket för att göra en kompromiss som känns rätt för oss båda.
Tänker också på att detta skulle många må bra att lära sig - i affärslivet - inom familjen etc.


Flanera
Sedan gjorde jag några ärenden på stan, flanerade, tittade på kläder & smink & grejer. Förstår expediter som formligen får frispel på sådana som jag. Ska titta med fingrarna och pilla på det som jag egentligen inte ska ha - bara är nyfiken. Kollade bokrean så inga av mina böcker hamnat på det borde - de reades bort för tre år sedan. Så bra att en av dem gick i fjärde nytryck den sommaren. Sist men inte minst fika på NK

Kvällsaktivitet med Magma och Anna Lafvas

Kvällen började i med ett myller av trevliga och intressanta magmakvinnor. Anna Lafvas från Skellefteåhamn sprudlade av energi, entusiasm och inspiration. Hon berättade att omständigheterna tvingade henne in i att tänka nya banor och att tiden var mogen för att skriva en bok. Tyvärr så visste hon inte om vad hon skulle skriva så det hela slutade med att hon skrev en bok på två månader om 'hur hon skrev denna bok'. Dvs hon berättar om möten med förläggare, tänkta kunder och andra aktörer som kunde tänkas köpa den.

Det roliga är att hon hade samma tankar som jag hade när jag började skriva böcker om att de var lämpade som julklappar som företag skulle ge sina anställda etc. Sånt som sket sig fullständigt för mig också. Företagen är inte så intresserade vad de ger för julklapp så det blir det traditionella från nått stort 'trycka kläder/present/choklad/ljustake/ölöppnare firma.

Detta blir ett lång bloginlägg - orkar ni läsa????

Näste roliga grej har jag varit med om förr och det är det mest effektiva som man kan tänka sig. Här gick det till - i korthet - vi var först 5 stycken personer om har en idé om något.
Övriga delas in i 5 grupper. Vi som har en idé presenterar den för 'en grupp' under 1 minut. Sedan under 10 minuter ska gruppen ge mig förslag, lösningar, idéer på det jag frågar om.
Jag som har idén får inte säga något särskilt utan mest anteckna alla förslag eftersom man vill ha flöde, brainstormingtillåtelse. Ju galnare förslag desto bättre.

Efter 10 minuter roterar gruppen och man får en ny grupp som ska brainstorma. GREAT. Detta pågår tills alla har mött alla idébärare.

Hur det gick?
Jaaaa det tänker jag inte avslöja men titta in på Magmas sida och på Annas blog


Nu har jag mail att kolla på..
tjillevipp

Nu kommer den andra vågen, den första var AF som anställer coacher för att hjälpa varslade och arbetslösa att skaffa sig ett jobb. Den andra vågen är nu Kompetensutveckling för samma grupp människor.

En kompis till mig berättade igår att hon träffat på en kvinna med utländska ursprung som just hade blivit svetsare. Kvinnan uttryckte sin besvikelse på att nu ville ingen anställa någon och i alla fall ingen svetsare.

Ser att Universitetet hakar på trenden och erbjuder utbildningar och kurser som kompetensutveckling. Jag undrar bara lite stilla;
- Är det inte ett stort lotteri att veta vilken kunskap som behövs i framtiden?
Är det inte vanskligt att locka in människor i en lång kunskapsbana på sådan hög nivå när man inte ens vet vad som behövs?

Har Universitetet gjort en vetenskaplig utredning med orsakssammanhang så de vet att vissa utbildningar kommer att efterfrågas eller har de mer 'hakat' på trenden och erbjuder samma utbildningar som redan finns. De ser sin chans att visa upp sig, bli ett föredömligt exempel med redan existerande utbildningar.

Universiteten är ju inte så känd för att kunna göra tvärkast och börja erbjuda nya utbildningar.

Vilken kompetens kommer att behövas? Vilka nya idéer kommer att värka fram i denna kris? Hur många nya produkter kommer att se sitt ljus och HUR MÅNGA KOMMER ATT RAMLA BORT?

Maskinparker som om två år är helt utbytta, svarvar som idag är hypermoderna kommer att om två år vara monument av en tid man inte vill tillbaka till etc.

Framtiden kommer att bli intressant på många sätt.

Jag har funderat hårt över detta med finanskris och den inom industrin.

Det sunda förnuftet verkar ha försvunnit, bortblåst, finito!! Det vanliga är att om jag har en tjänst eller en produkt som ingen vill köpa så slutar jag tillverka/saluföra den.

Exempel
Det är helt enkelt urbota dumt att tillverka 1000 tamponger i blå färg doppade i yogurt om INGEN KÖPER dem.

Jag tror egentligen att marknaden för dessa förträffliga tamponger kommer att bli bättre men mitt förstånd säger mig att det är ingen större affär att tillverka dem och lägga dem på hyllan tills bättre tider kommer. Eftersom när bättre tider kommer så vill konsumenten bara ha gröna tamponger doppade i stearin som dessutom har form som en julgran!!!

Då sitter jag där med en massa blåa tamponger som ingen vill ha. Jag kan inte SÄLJA dem.

Någon som har en annan åsikt?

Hur är det då med bilindustrin? Ska de få statliga pengar för att tillverka en massa bilar som de ska lägga på lager, som inte går att sälja när finanskrisen har släppt för alla vill nu köpa den mycket bättre, snyggare, designad som en dröm, färger som hela regnbågen, där drivmedlet är LUFT!!!!

Är det vettigt att lägga i detta exempel BILAR på lager som ingen vill ha sedan?

De som kommer att gå starka ur denna kris är de som håller sig kvar, har sina utvecklingsavdelning aktiv, lyhörda inför framtiden, har kvar de flesta av sina anställda så när allt vänder så är de FÖRST in på marknaden med en produkt som är anpassad PRECIS som konsumenten vill ha.

Kan jag få statliga pengar till att tillverka tamponger - NÄÄÄÄ

Läste någonstans att de som idag går i klass 1 kommer cirka 70% att anställas på ett jobb som inte finns i dag.

Inget särskilt har uppdagats.

Visst minns ni min reaktion angående att Arbetsförmedlingen har tillsatt 'coacher' för de varslade och abetslösa

Fler har reagerat;

Anne-Christine Hornborg - dagens debattör

Varför är det så svårt att diskutera olika saker utan att bli osams, utan att bli liksom utfryst?

Jag diskuterar gärna olika saker med andra. Allt för att jag på nått sätt tycker det ger mig ett nytt sätt att tänka, se på olika saker. Skvaller och trams fyller inte så stort behov hos mig som att få vända ord med andra i de ämnen som jag behärskar.

Ibland får jag erbjudande att hålla "brainstorming" möten. Dessa utförs ju på ett litet speciellt sätt genom att man bara tar hand om deltagarnas idéer, strukturera upp dem, ställer motfrågor och får folk att spåna vidare tills man i princip har kräkts ut ALLT.

Jag kan falla in i "brainstorm-fällan" när jag diskuterar vilket kan få mina "meddiskuterare" att få totalt frispel på MIG. Detta har jag försökt reda ut, hur det här kan uppstå. Jag vill ju så gärna vara älskad och omtyckt av andra.

Vad jag kommer fram till är att när jag diskuterar, inte kan använda mig av att liksom samla ihop allas argument, suga på dem och sedan spotta ut - likt en honungskaramell- vad jag tycker och tänker. Behöver inte vara varken rätt eller fel utan mest något att resonera vidare över.

Detta kan få de andra att gå i taket, anklagelsen är rätt rå och osande eftersom de tycker att jag är:
Oengagerad
Ointresserad
Tar inte deras ord på allvar
Negligerar vad de säger
Bortförklarar
Nedvärderar
Besserviesseranlag

Allt detta eftersom jag inte svarar på varje påstående med mitt tyckande etc. I nästa stund kan man bli skitförbannad på mig och "VÄGRAR PRATA MED MIG" på ett långt tag, flera veckor/månad.

Jag har provat att krypa lite, ta personen avsides och säga att det var så smart det du framförde. Jag behöver verkligen tänka på det och det var så näringsrikt att få lyssna på dig. Vi blir väl inte ovänner bara för att vi har olika åsikter. VIPS så tinar personen upp och blir så mild och glad, nästan bästa polare som sedan försvara mig i ur och skur.

Det är så fascinerande på något sätt.

SMULAN Jag kan bara hålla med dig.

Jag har blitt lite kvinnofokuserad i veckan av olika anledningar. Därför jag har spenderat rätt mycket tid bland kvinnor. Lite udda för mig som mest rör mig med karlar!!!??? Av olika anledningar.

För rätt länge sedan så gick jag en utbildning för att få leda ett projekt som strax ska startas upp. Vi skulle som vanligt presentera oss vad vi heter, gjorde och vilka intressen vi har samt varför vi var där. Det är alltid lika roligt att lära känna andra genom att få höra vad de har för intressen som säger mer än vad de jobbar med.

Tycker vi är alltför koncentrerad på och värderar folk efter vilket arbete de har så jag blir lite störd. Det som slog mig var att efter cirka 5 stycken hade berätta så kom den sjätte som sa att hennes intresse var FAMILJEN och direkt såg man skammens rosor på de fem första. De ropade lite ut i luften att de minsann också hade familjen som intresse.

Jag kände mig trött, gammal, bitchig (som ungdomen säger) och lätt elak. Samt lägger till angående ett av veckans inlägg;
Ja, alla får ju ha sina intressen man är ju OLIKA. Jag säger inte ens rätt eller fel utan allt har nyanser.
MEN inte som i karl utan mer som men men men ,,,,,,,,,,,
Mitt intresse är inte FAMILJEN, den har jag liksom inpå, de som ger mig näring att leva, ger mig näring att utvecklas och bli den jag är och den jag ska bli. Familjen och även vänner som är den livslina ut i världen på många olika sätt. Men de är INTE MITT INTRESSE.

(Jisses, Frida Hyvönen spelas på Radion - får GÅSHUD - hon är bara så BRA)

Många som fastnat i stressen klor har levt för sin familj, de har servat den på olika sätt, båda barn och man och andra släktingar. De har gett upp sig själv för att vara till lags, vara duktig flicka och känna sig behövd. Den känsla man får när man presterar är den drivkarft som gär det lätt att leva - tills det går över styr.

Man förlorar sig själv på vägen. När jag träffar människor som är nära "vidbränthet" så kommer de inte ens ihåg vad de tycker är roligt, vilka intressen de har/hade eller vad de gjorde innan familjen och jobbet tog över all tid.

Så jag är noga på vad mina intressen är, att jag inte pressar mig för hårt, tror att gräset är grönare på andra sidan, tror att expandera är det som gäller. Jag imponeras inte av de som berättar att de har flera jobb, jobbar långt in på nätterna, behöver helgerna för att hinna med och det är bara så ROLIGT.

Förr eller senare slår honungsfällan igen - det som var sött och gott blir till slut till en fälla som slår till över nacken på en.

Det är bra med intressen som bryter av mot jobb och familjen.

Mormorssockar

Jag kan en massa andra saker också som min mamma/farmor och storasyster har lärt mig. Syrran försöker fortfarande lära mig och eftersom jag provar på det mesta så är jag lättledd.

Jag utlovade en bild på mina nystickade/virkade mormorssockar. Ni kan tänka er hur poppis de är just nu när kylan sätter in. Detta är en prototyp och om det blir ett nästa par ska de bli kortare. Tänkte inte riktigt mig för här - erkänner - att jag har så korta & tjocka ben.

Littfest
Läste i gårdagens tidning att det är littfest i Umeå fredag & lördag. Detta har gått mig helt förbi även om jag har anmält mitt intresse för deras nyhetsbrev. Jag har noll koll på detta och kan det vara så att jag uppehåller mig i helt fel kretsar. Menar att bland bilar & bensin finns sällan några litteraturintresserade människor. I alla fall har jag inte sett till dem.

Jag vägrar ju att tro att jag inte skulle platsa bland de författare som ska vara med eftersom jag är en sådan förträfflig person och skriver så intressanta och annorlunda böcker. Jag har lärt mig att jag platsar var jag än är (ödmjukhet - vad är det?).

I alla fall så har jag inplanerat annat eftersom jag inte visste detta. Så jag kommer inte ens att mingla runt och ragga kunder. SÅ det så.

FEL - glömde bilden.

Jag är så otroligt bedrövad - varslen har börjat skörda sina offer.

Jag efterlyste för ett tag sedan råd till människor som har blivit varslade. Nu har det hänt, varsel har skördat på det mest brutala, hemska, mardrömslika sätt ett människoliv. En människa har själv beslutat sig för att sluta sitt liv - informationen/skvallret har nått mig.

Jag finner inga ord...........................

Det blir nog flera inlägg här om oss kvinnor men så är jag ju kvinna också - vilket inte borde förvåna så många. När jag kom till världen - sist av tre barn så sa alltid pappa att han hade en av varje sort!! Vilket lämnade många med stora frågetecken men han var en riktig luring men SNÄLL.

Vid en annan mycket intressant kväll så ventilerades ämnet varför vi kvinnor inte har samma/lika lön som män. I detta fall så cirkulerade diskussionen angående läkarlön vilket visade sig att en kvinnlig läkare har cirka 80% när en manlig läkare har 100% inom samma "ämne". Ni fattar eller hur.

Men varför!!
Hur i hela friden kan man förklara detta eftersom det inte finns någon skillnad i längd på utbildning, kunnande eller placering typ glesbygd. Efter en hel del funderingar så kläcker en av oss en händelse som får stå till grund för hela vårt resonemang. Nämligen:
- förhandlar man med en KVINNA så får man inte mer i lön än vad hon har.
Denna tes kom mer och mer låta trolig, vi vände och vred på resonemanget och jämförde löner och vem man förhandlat med.

Det blev mer och mer troligt. I denna diskussion ingick även Västerbottens metallordförande som även åker runt tillsammans med en kollega och diskuterar/utbildar i jämställdhet. Hon hade även en förklaring till varför ingen ska ha mer betalt än någon annan.

Jämförelsen hon gjorde var att visa på att manlig hierarki går från toppen till botten, en ordentligt synlig ordning. Medan vi kvinnor omsluts av en stor ring där alla tar ansvar, månar om alla och direkt någon kliver ur cirkeln i olikhet på något sätt så utesluts den personen ur cirkeln. Vi ska i cirkeln vara likformiga och inte sticka ut på något sätt och får vi då upp lönen mer än den kvinna vi förhandlar med så "åker vi ur cirkeln".

Förhandlar vi med en man - då finns det ingen begränsning på det planet utan handlar med om förhandling, argument och beslut utifrån detta.

Intressant - nu får ni förlåta mig om jag inte riktigt kan återge tanken om cirkeln och utanförskapet men det skulle vara väldigt roligt att få höra mer om detta.

Intressant - vad tror ni om detta.
Hur man än vänder och vrider sig så är inte lönerna givna i perspektiv på kön.

I lördags körde vi Kalldraget - Storebror och svägerskan höll bil. SÅ det som står på Vk´s första sida stämmer inte. Det är inte min bil utan det är svägerskan. Hon fick den i morsdagspresent av min bror för några år sedan. Vi kom 5:a av 41 ekipage.

I går målade jag nere i källaren - café latte färg - jordfärg och där nere kan man bara lyssna på P1. Det brukar vara jättebra och det var det på sitt vis den här gången också. Jag tror att det var gudstjänst från Teg när Eldkvarn var där och spelade. Man varvade lätt predikan och hänvisade till Eldkvarns texter.

Mellan varvningen, rollade av färg så vandrade min tanke iväg på veckan som varit. Hade ett otroligt givande möte med ett gäng kvinnor. Jag gillar att träna tanken, möta nya vinklar och få riktigt gotta mig i andras sätt att vända och vrida på olika ämnen. Varje gång blir jag så förvånad att jag inte tänkt på den vinklingen eller det synsättet. Så det ger mig otroligt mycket genom att få lyssna och ta till mig.

Den här gången så slog det mig att vi kvinnor är rätt mycket ett "lagomkön". Alla ska i princip tycka och tänka på ett vist sätt men vissa små tankesprång åt något annorlunda håll. För direkt om man uttrycker något som man tycker (hade kunnat säga JAG tycker men det verkar vara såhär överlag - bara någon tycker nått lite "utanför") så kommer man till slut till en viss punkt där man måste försvara "oss alla".

Försvara med att säga;
- men alla är ju olika. Finns ju inget rätt eller fel utan det har ju mer med vad man har för intresse och vad man tycker är roligt. Vi måste ju acceptera att det är så!!

Vilket är en lätt men kännbar tillrättavisning om den åsikt eller tyckande som just har sagt. I mitt tycke är det väldigt ONÖDIGT eftersom jag TAR FÖR GIVET att alla är olika och att man gör som man vill utan att bry sig om så mycket. Men denna mening, åsikt kommer alltid upp när det gäller andra som man påpekar gör något som inte överenstämmer (hur stavas det nu) med vad man själv skull göra.

Vad som föranledde denna lilla tillrättavisning?
Jo jag tycker (fortfarande) att det är helt sjukt att man åker på shoppingresa till Peking/Beijing utan att ens besöka Kinesiska muren eller den helt fantastiska upplevelsen runt/på/vid Himmelska fridens torg & Den förbjudna staden.

Det sker på något sätt så automatiskt - det är alltid någon som känner sig manad att ge denna tillrättavisning. ÄVEN JAG!!!!!!!!!!!! har tagit til ldetta för att säkerställa att folk får tycka annorlunda.

Retorik
På tal om predikan och Eldkvarn så slog det mig när jag lyssnade på predikan att den måste säkert också skrivas utifrån god retoriken och skapande av en "aha-upplevelse". Precis som när jag skriver ihop en bra föreläsning. Jag hörde det rätt tydligt på de olika texterna de olika prästerna läste upp efter varje låt.

KUL, ska genast fråga Jan N om detta.

SMULAN Har aldrig tänkt på hur kreativa våra brottslingar är.

Kalle kan vara så att jag först skrev kreanova men det heter Krenova.

Jag förundras många gånger över dessa bilförare som kör som bildårar, med dåligt omdöme och med en tro på att de kör som GUDAR.

De märker aldrig hur vi andra trafikanter har fullt upp med att RÄDDA deras situationer hela tiden ute i trafiken. Folk som kör om på ställen där man inte ska köra om - man får tvärbromsa släppa in dem framför så inte mötande trafik ska jämna ner dem. Då har de mage att hytta med knytnäven åt en. Själv tycker jag synd om och hoppas att den bakomvarande bilen hunnit uppfatta situationen. Så de inte kör in i baken på en, bara för att man tvärbromsar för att släppa in fartdåren framför.

Inne i stan när man ska norrut E4 häpnas jag ofta över de som passerar en på yttersidan i ytterfil (innan Max) för att sedan gör ett filbyte framför huven på en för att åka ned på järnvägsstationen. Samma här, de blir så irriterade när man ställer sig på signalhornet samtidigt som man tvärbromsar.

PÅ E4-an - Ibland är man på väg ner i diket när man upptäcker att den bakomvarande bilen som ska stanna där, påbörjar en omkörning så man plötsligt är tre i bredd!!!

Eftersom jag kan ställa in farten på 90 och inte ids peta ur den om det nu inte blir 70, slås också av hur många som kör om en på E4-an. Samt att de inte firar nått i fart på 70-sträckerna. Förstår att det uppstår olyckor vid Dåvamyran.

Ja de tror att de är ena storartade bilförare som har den enda rätten att beträda våra vägar men de märker aldrig alla andra som försöker rädda alla situationer som uppstår i deras framfart.

Krenova
Jag tog kontakt med Krenova och påminde dem om att vi Ambassadörer för kvinnliga företagare finns att tillgå. Passade på att ansöka om att få vara med i Krenova och fick som svar att;
JAG VAR INTE KREATIV NOG!!!!! för att få vara med.

Ja, vad säger man.
Så jag tar hjälp av er läsare. Vad menas med att vara kreativ? Finns det skillnader i kreativitet, finns det finare kreativitet och fulare?

Finns det gränser för hur kreativ man ska vara för att få kallas kreativ?
Nu känner jag att jag skulle behöva Urban Bengtsson och hans tankar.
VAR ÄR DU?

Smulan ibland tror jag att man 'gömmer' sig mer bakom gamla traditioner istället för att ta till en åtgärd och ändrar på det. Man som använder det som argument utan att ens fundera över om ortsrivaliteten finns kvar eller inte. Man mest ANTAR hela tiden.

Carina verkar vara dåligt med släktkalasen. Kanske man skulle anstränga sig...

Slänger bara in några ord eftersom jag förstått att flera följer mina irrfärder här i bloggen

Jag ska åka in till Umeå och bland annat träffa mina adepter. Det är alltid lika roligt och inspirerande att få ta del av andras tankar och funderingar.

Egentligen hade det passat bra att ta bussen, kränga på sig täckbyxorna i kylan och hoppas på att bussen ska komma. Men ärligt så törs jag inte ta den risken. Den är inte riktigt pålitlig de gånger jag har åkt med dem.

Helst vill jag slippa ta bilen in, fryser väl på parkeringen både lås och kylare men vad gör man!!?? Ja man kan ju stanna hemma men jag vill inte låta vårt Norrländska väder stoppa min framfart.

Nää ska klä på mig och åka iväg.

Jag har alltid funderat över denna 'rivalitet' som tycks råda mellan 'gammsnålbruksare' och Ånäsetbon. Själv har jag inte märkt av den i någon större utsträckning. Kan vara att jag är uppfödd utanför samhället i en familj som välkomnat alla andra människor utan trams. Tanken har inte funnits där.

För är det inte så att man ärver en massa skit mellan både generationer och inom den trygga familjen. Detta har slagit mig rätt ofta eftersom jag häpnar över andras sätt att behandla sina medmänniskor. Fast som jag sagt förr - jag är fruktansvärt naiv när det gäller vissa saker och tror tydligen alldeles för gott om andra. Men det lider jag inte av.

Det här med kampen mellan Robertsfors och Ånäset är något jag inte förstår mig på så mycket. Men jag har förstått att vi i Robertsfors har på något sätt vuxit ifrån, ledsnat eller vad det kan tänkas vara på detta. Men det verkar leva kvar i Ånäsets omnäjd.
Mycket av det har att göra att de känner sig orättvist behandlade och att de känner sig osidosatta av kommunen.

Jag har även funderat över varför inte Bygdeå känner samma sak? De förlorar ju även där affärer, service och tänker då också på postens sevice. Men de har förlikat sig med det på något sätt. Eller så känner de sig närmare Umeå än R-fors.

Har vänner i Ratan som flyttat dit från Umeå. De är så otroligt nöjda med den service som Robertsfors erbjuder i förhållande med Umeå. Att träffa tjänstemän, ansöka och få hjälp sker på en dag upp till en vecka.

När kommunen blöder - har för lite pengar måste pengarna tas någonstans ifrån. De dimper inte direkt ned från himlen och något måste stryka på foten. ALLA KÄMPAR MED NÄBB OCH KLOR för den verksamhet som står dem närmast.

Barnfamiljer kämpar för skola, dagis, etablering av Barnens hus i Sikeå, billiga inköpsresor till Ullared, 'storkök' och vård.

Pensionärerna kämpar för äldrevård, 'storkök', roliga resor och respekt, och vård.

Sportfanatikerna kämpar för sporthall, lediga dagar vid stora mästerskap, sporthallstider, konstgräs

Bilintressets anhängare kämpare fler bensinmackar, billigare bensin, form och design går före miljöbil, snabba verkstäder, bättre plogade gator.

Hundägarna kämpar för fler bajslådor, inga gående i hundspannsspåret, förbjud smällare på nyår, ta in hunden på affären.

Bönderna kämpar för att mjölkpriset ska gå upp, slaktpriset ska ändras, grödor & grönt ska ha bra grobarhet, maskiner ska hålla ut och förut, semester ska avskaffas så man kan köra traktor obehindrat på E4-an.

JA, alla som har ett speciellt intresse kämpar för vad de tycker är VIKTIGAST.

Men FAKTUM ÄR - det finns inga PENGAR!! Och ROBERTSFORS är CENTRALORT av någon anledning. Kan det finnas en ORSAK till det?

Och ifrågasätter inte många denna fråga mer i eget intresser mer än för ROBERTSFORS KOMMUNS BÄSTA?

Ja vad vet jag? och vad vet NI?

Ny dator, nya program, ny mail och nya bekymmer

Jag begriper inte detta idiotiska system som vissa sysslar med. En massa skitmail som skickas och avsändaren uppges vara min egen mailadress.

åhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh........

Har också undrat över varför så mycket spam kommer från tyskland - en massa snusk, viagra, rolex och plastväskorerbjudande.

Varför just TYSKLAND.

Jag blir så trött på politiker. Jag förstår om och om igen varför jag tappar ork när det gäller att lyssna, läsa vad olika politiker tycker och tänker. 75% av allt man säger är att attackera, prata illa, smutskasta och nedvärdera vad alla andra partiledare, politiker och människor tycker. Och sedan tycka att de har ALL rätt att göra det

Drar alla över en kam - ja, i frustration

Gränserna suddas ut och jag tycker så ILLA om när högt uppsatta människor, vald av svenska folket, begår verbal våldtäkt på sina medmänniskor inom politiken. Rena personangrepp, mobbing på den största nivån. Jag SKÄMS på deras bekostnad, håret på armarna reser sig och jag tittar bort och försöker neutralisera min hjärna.

Jag kan inte ta ståndpunkt för ett parti, två parti eller flera. Mina åsikter är av så mycket störra karaktär än att buntas ihop för att passa ett parti och att få se hur den partiledaren baktalar andra politiker....*hurves*......

Ibland har jag blivit intryckt i ett parti i något syfte att 'platta' till mig. Det går inte riktigt med mig eftersom sånt trams ids jag inte ägna så mycket kraft till. Men jag har märkt att det används lite grann för att försöka 'hålla mig på plats'. Tyvärr vet jag själv inte vilket parti jag tillhör så jag blir lite road av det.

Nu kan man diskutera hårt vad jag menar med 'baktala' för dessa personangrepp sker ju helt öppet och inte alls i skymundan - utan mer som något man tar till för att få andra att tappa greppet och själv vinna mark.

När jag visar upp min känslosamma sida, min medmännskliga sida och berättar saker och ting som jag gjort/varit med om. Med facit i hand var det urbota dumt och korkat - DET ÄR SÅNT SOM SEDAN VÄNDS MOT MIG I BRÅK, MUNHUGGNING OCH FÖR ATT ANDRA SKA FÖRSÖKA FÅ MIG PÅ KNÄ Det man sagt i förtroende vänds mot en etc.

Jag låter mig inte luras av moderna metoder av 'härskartekniker', vinnande av åsikter pågrund av 'munhuggnings' ordval och ett bizzart ordförråd. Jag ser det mer som brist på respekt, brist på hyfs & etik & moral och en orgie i ordbajserier där själva ordet har förlorat sin verkningsgrad.

Samt att; ATTACK, attack med RÄTT att vara TASKIG MED POLITIKER!!! är något som SKA göras. I DON`T LIKE IT!!!

Vi funderar hårt över:
- Varför mobbas barn i skolan?
- Varför utsätts våra ungdomar för trakasserier, förföljning etc via nätet?
- Varför används nedsättande, nedvärderande och elaka ord, 'könsord', sexuella antydningar och direkta personliga angrepp mot människor?

Ja, vi lär ju oss en hel del av våra politiker, eller hur?

Måste sluta irritera mig nu.

KALLE S Här. Bråkat med ny dator och windows Vista.

HA en bra dag i snörök.

Destination Stockholm - Kista och KTH. Samlar ihop mina papper, USB-minne, biljett och telefonnr. Och gör mig beredd att åka till Stockholm och föreläsa idag.

En trevlig och lärorik föreläsning med Gertrud & Gertrud igår. Nya infallsvinklar, ny energi och möte med några nya företagare/företagerskor. Det blev att byta lite kort i minglet och skapa lite kontakter. TACK tjejer ni förgyllde min dag och flera med dem.

Rökning och operationer.
Jag träffade på en plastikkirurg på något/någon plats som jag nu inte minns. Hon berättade att man hade väldiga problem med människor som ville lyfta ansiktet. Patienterna/kunderna skriver någon slags hälsodeklaration innan man börjar och en av frågorna är:
- Röker du?

Det fanns då patienter som tydligen levde i förnekelsens stadie och skrev NEJ fast de rökte. Det är ju rätt 'slabbigt' att få huden från ansiktet att lossna från fettvävnad etc. Man kör in en toaborste (slarvigt och överdrivet uttryckt) under huden för att få den att lossna. Sedan stramas huden ut och fäst fast vid öron etc.

De patienter som efter några veckor fortfarande hade hud som inte tagit fast igen/läkt ihop med underlaget - DE VAR RÖKARE. Risk för infektioner ökade. Nervtrådarna var skadade i ytterläge av de ämnen som finns i cigaretterna som man rökte.

Så JA; jag förstår de som vill ha patienter som är rökfria vid operationer.

Smulan; Ja vad är lite blessyrer *stelare och ömmar idag igen* när man får göra nått roligt.

Kalle S vad rar du är, TACK. Bara du inte går ut med varma plastskor och slår halvt ihjäl dig...(hytter med fingret).

Hörde hur det klämtade till postlådelocket igår. POSTEN - nu kom posten. Dagens roligaste stund och eftersom jag har 'REKLAM-Nej tack' på lådan så betyder ljudet räkningar och kanske nått skoj

Kastar mig mot dörren, trär de varma sköna urfula plasttofflorna på varje fot. Shit, hade tjocksockar på men får in halva foten i alla fall. Tvingar upp dörren på helgavel, låter den stå öppen för vädringseffektens skull. Hasar ned för först en bro och sedan den andra bron.

Skyndar mig ned, någon kanske går förbi och TAR min post - hemska tanke. Nästa trappa är lite mer brant men med en hand i väggen så fixar man det galant. Nu nedför backen och där i ett obevakat ögonblick händer det.

Mina varma plastskor möter den gnistrande kristalliga snön och därunder finns något att få hjärtsnörp av - BLÅIS. Upp i luften och jag hinner tänka;
- Jag har inte hunnit maila Inga om projektet!
- Hur ont kan det göra att landa?
- Har inte tid att vara sjuk - ska till Umeå imorgon.
- Vart la jag mobilen?
- Kan man åka gipsad till Stockholm på torsdag.
- Sjukgymnasten är sjuk!
- Tog jag en ombokningsbar flygbiljett?
- Håll upp huvudet, håll upp huvudet...
- Himmlen är så blå.
- Det luktar verkligen snö..

Tar ett till varv med armarna och där börjar jag slå i. Armbågen först, armen, stora rumpan och sådär RAKLÅNG!!!

Upp, upp, upp - STÅ upp för bövelens boys.

Plötsligt som ett trollslag STÅR jag upp igen. Ser mig om och ser ingen. PUH!

Hasar mig nu med större försiktighet ned till lådan, sträcker mig mot locket, tar tag i locket och känner en ilande smärta i armbågen. IGNORERAR - bara litet blåmärke - det går över.
Öppnar och där ligger det, det som jag nyss hade kunnat slå ihjäl mig för.

Ja, en tidskrift från americat, en räkning och ett erbjudande till ENDAST MOI. Detta betyder KAFFEPAUS.

Ignorerar totalt de små blessyrer som min kropp mottog vid det hårda nedslaget mot blåis.

För idag ska jag åka in till Umeå och lyssna på Malin Lindberg, i bloggen bredvid. Gertrud & Gertrud har föreläsning och jag blir så inspirerad, motiverad och GLAD att få lyssna på andra utan att själv behöva prestera. Mata in en massa kunskap som jag sedan kan grotta ned mig i.

Ignorerar fortfarande kroppens ömhet, ilningar och stelhet.

Jag blir trött, uppgiven och väldigt less. Har upptäckt i många fall att det är faktiskt är en 'nackdel' att vara företagare. Nackdelen är att företagare är kända för att vara kreativa, snabba till beslut, drivande, lösningsfokuserade och verkställer så fort det bara går. Vi väntar inte utan vi verkställer. Detta blir ett motstånd när man kommer upp på kommunnivå.

Jag vill nu STARKT trycka på att jag generaliserar kraftigt men att jag har stött på detta flera gånger. Så istället för att FÖRSVARA er, försvara det tröga och långa beslutsfattningsvägarna så TA TILL ER KRITIKEN. Bara ta in den utan att försvara eller värdera.

Nu kommer säkert någon säga - FLYTT, om du inte trivs. Jag trivs utmärkt i Robertsfors kommun. Kan räkna upp en massa saker bra saker med att bo här men har i alla fall en uppfattning om vad som kan bli bättre

Detta började med att jag såg att Kraftsamlingen fått lite besökare etc.

Jag har suttit med i Företagarna i Robertsfors under en tid - slutade 2007. Tänkte att nu ska jag verkligen få driva på, ha makt att förändra och få driva fram frågor som betyder så mycket för hela kommunen ur ett företagarperspektiv.

Visst, det gick ju bra att lägga fram en massa frågor, få till stånd olika förändringar men vart tog de vägen? Vad hände med dem?

Tips till tjänstemännen
Ett stort enormt 'problem' som uppkommer mellan företagare och kommunens tjänstemän är att man ger inte någon liten vag öppning till en företagare. Säger man att det var en intressant fråga/påstående och den behöver utvecklas mer så händer följande:
En företagare, utvecklar direkt vidare och kommer med en lösning.

Tyvärr så var det inte alls en lösning den här tjänstemannen ville ha utan att det hela skulle falla i glömska eller att man på nått underförstått sätt ska fatta att det inte alls är intressant och att man ska ge sig. När man nu står där för tredje gången så ser de en aning förvånade ut, minns inte riktigt vad man pratar om, måste verkligen ta detta vidare till sina chefer m.m.

Jag väntar fortfarande efter åtskilliga förfrågningar på svar om ett förslag som jag gav till personalchefen för 4 år sedan.

Några saker som JAG väntar på (inte från personalchfen) är (som vi stred hårt för, fick gehör för);
? Frukostmöten för företagare

? Branschmöten för företagare

? Föreläsningserier

? Väl fungerande hotell (nu kommer nog inte så mycket folk till R-fors som då)

? Utvecklande av Jenningsskolans inriktning mot enreprenörsskap. (Träffade både rektorer och tjänstemän från barn & utbildning under min tid. Det är svårt, jobbigt när rektorer byts ut och man får börja om med kontakter hela tiden)

? Vad gör personen ifråga som är anställd på de två nya projekttjänster. Ser att det sker mycket på andra platser i Next Step & 'minns inte vad det andra hette'.

? Vad kom man fram till i den enkät som skickades ut till alla kvinnliga företagare i kommen? Samma som vi kom fram till när vi undersökte samma ämne under min tid i Företagarna eller?

? Vad hände med de förslag som t ex jag ansträngde mig med att skissa ned på papper och föra vidare till denna person.

Ni finns det säkert någon smartskalle som utbrister;
- Men människa ta rätt på detta själv!!
Svaret - se nedan:

Och så undrar man varför man inte tar sitt samhällsansvar och hjälper till att utveckla kommunen!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag kan svara för mig,

JAG ÄR LESS, UTTRÅKAD, ORKESLÖS, UPPGIVEN, TRÖTT och IDS inte anstränga mig som förr. MAKTLÖS och som någon så vist har uttryckt sig: 'Oppitte och utskitte' (dvs uppäten och utskiten)

Jag har en bekant som jag just nu tappat namnet på. Han är en idékonsult och uppfinner sociala uppfinningar i Umeå. Träffade på honom när jag tävlade för Jalles TC, (kom ihåg nu; Urban Bengtsson)

BETALA mig för att sitta och vara kreativ, hitta på nya saker och lösningar. Om man betalar för mina ideer så tas de tillvara på ett bättre sätt och värdesätts i en helt annan skala.

DJURPLÅGERI att plocka levande fåglar på dun.

Var är nu alla djurrättsaktivister? Det här är bättre att följa upp än att släppa ut tamdjur i naruren och låta dem bli en kladdig massa på vägarna.

------ryyyyyser-----------stackars fåglar

Fick ett mail som uppmanade mig att göra en 'blänkare' om ämnet igen. Läs här nedanför så vet ni vad det hela handlade om.



Kolla mer HÄR