K-G (Kalle) Sjöströms blogg

Så är vi hemma i huset igen efter att sett den tämligen omskrivna filmen Den store Gatsby.

Tyvärr var det ingen "höjdare" enligt min mening. Den uppfattning har antagligen en hel del att göra med svårigheten för mig att uppfatta dialogen. Ljudet var lågt, språker var förstås engelska och hörapparaten låg kvaglömd hemma.

Litet småtrevligt är det fortfarande att min "unga" fru nu också går in på en pensionärsbiljett. 60+ gäller här, om man skall komma in som senior.

Läser i VK om ett olagligt innehav av en "revolverpistol". Vad sjutton menas med "revolverpistol""

Här i USA skiljer vi på revolver och pistol - väl också i Sverige, tror jag.

De flesta torde se att detta är en björk. Vad hålen är torde dock inte vara känt för alla.

På vår tomt finns det tre björkar. En av dessa har dött och de två andra är döende. En jättestor tall har fått oss att beställa hjälp med att ta bort den. Vi har inte råd att anlita vår granne i Brån för jobbet. Annars skulle vi förstås ha gjort det. Han har visat sig besitta erforderlig kompetens

"Trädborttagningsgubbarna" har just varit här för en bedömning och för att lämna offert på jobbet. Vi har anlitat dem två gånger tidigare och vi vet därför hur professionella de är.

Genast pekade de på hålen som syns på bilden och kunde berätta att trädet var angripet av en sorts insekt, som utan nåder skall komma att döda trädet. Det som ser ut som en salva från ett finkalibrigt helautomatiskt vapen är alltså insekternas ingångshål.

Om några dagar är alltså det näst svenskaste här på Hampton Dr borta. Vi stannar dock än några veckor. Svensk musik kommer dock att ljuda i huset och nu även gitarrmusik eftersom Peggy skall köpa en begagnad gitarr.

600 dollar kommer det att kosta att bli av med träden, men då är de nertagna och även bortfraktade. Stubbarna är bortfrästa på ett snyggt sätt.

Folk kör fortfarande omkring här i fina bilar och har sina kundvagnar proppfullt lastade med inte bara nyttigheter. Små tecken på det ekonomiska läget har vi dock kunnat skönja.

Om det verkligen ÄR tecken åpå en ansträngd ekonomi eller bara ett normalt tecken i tiden, vet jag förstås inte. Det mesta har ju en tendens att bli allt dyrare och dyrare med åren.

Redan under vår första bilresa från Chicago och hit till Riverside, noterade vi en sak. Under den resan passerar man fyra vägtullar. Tänk förresten vad skönt det är att i Sverige i stället betala skatt och slippa vägtullar!

För 4-5 år sedan krävdes 60 cent vid varje sådan vägtull. I fjol kostade det 80 cent och i år hela en dollar och 50 cent! Alltså nästan 100 % dyrare!

Vår lokaltidning kostade i fjol 75 cent och i år 1 dollar. En höjning med mer än 30 %, om jag nu inte räknar fel.

Apropå pengar - det finns numera endollarmynt, men dem ser man nästan aldrig. De konservativa amerikanarna kan inte släppa sina endollarsedlar, verkar det som. Inte heller lyckas man komma bort från 1-centsmynten, trots att dessa kostar mer att tillverka än vad de sedan är värda.

Betydligt fridsammre än krigsskådespel hade det nog varit att stanna hemma och beundra liljekonvaljerna som ovanligt sent nu blommar i utkanten av vår tomt.

Inte svårt att förstå att den här flaggkantade  vägen leder till stället som vill visa saker "så att vi inte glömmer" all de hemska krig som USA deltagit i.

Jag borde nästan skämmas för den här bilden och det jag gjorde när Peggy tog den.

Trots att jag är så totalt emot krig av alla slag, hur motiverade många än kan tycka att de är ibland, är jag väldigt barnsligt intresserad av äkta minnen från krig.

I går besökte vi någonting som kallas "Lest we forget", någonting som årligen finns här här på "The Veteran's Day". Där visas inte bara krigsmateriel upp. Man t.o.m. leker krig där och spelar då upp en strid mellan tyskar och amerikaner från andra världskriget. Den missade vi och kom när man hade börja riva allt. Tur kanske för en av oss, som inte gillar när det smäller!

Vi hade ett ganska långt samtal med en uniformerad man, en från "laget" med "the bad guys". Att han stred på den sidan, berodde bl.a. på att hans mor härstammade från Tyskland och på att han faktiskt hade läst tyska på universitetet i tre år. Det hela blev litet mera realistiskt eftersom han därmed kunde ropa ut sina order till  soldaterna på tyska.

Han pekade sedan ut en svensk bland "tyskarna", med smeknamnet "the big Bear". Vi pratade med honom en stund också och han var väldigt intresserad av Sverige trots att han bara var tredje generationens svensk.

Väl inne i helikoptern, som använts i Wietnamkriget, tog jag tag i kulsprutan och låtsade skjuta vilt omkring mig. Men när så "piloten" sa: "I thought that Sweden was a piece loving country", fick jag verkligen anledning av skämmas litet. Inte minst därför att jag ju själv också är det, "a piece lover, I mean"...

("Lest" är ett gammalt engelskt ord, som här betyder ungefär "så att inte")

Av min fru, amerikanskan, har jag lärt mig att Michiganvädret  kan skifta snabbt.

Häromdagen fick verkligen detta bekräftat. Tidigt på morgonen var det strax under 0 C (32 F). På biltaket fanns en antydan till frost.

Dagarna därefter har alla haft en temperatur på över 20 C.

Området där vi bor är ett fruktodlardistrikt. I fjol frös en stol del av skörden bort. I dagens tidning läser jag att skadorna på den väntade skörden i år är blygsam jämfört med vad de var i fjol.

Mycket kan sägas om olämpligheten att bli gravid som ung tonåring.  I dagens Herald Palladium, vår lokaltidning, finns att läsa hur ett av Michigans skoldistrikts styrelse valt att se på saken.

En skolkatalog är under utarbetande, när det kommer styrelsen till kännedom att foton av två tonårsflickor med magar som visar att de är gravida finns med i katalogen.

De som arbetar med katalogen får då direkt order om att ta bort bilderna. De stackars flickorna blir väldigt ledsna och förstår inte varför så måste ske. "Vi får ju gå kvar i skolan och vi visar dagligen våra magar under skoltid, och varför då inte också i skolkatalogen?, undrar de.

White Cloud Public School's Superintendent Barry Seabrook, lämnar följande förklaring till varför man inte kan visa bilder av gravida tonårsflickor i skolkatalogen.

"Gör man det skulle man handla tvärtemot vad statens läroplan säger, nämligen att all sexualkundervisning i skolan skall vara baserad på total abstinens".

(Min fria översättning är granskad och godkänd av min engelsktalande fru)

Någon på Telia Soneras kundtjänst fick genom någon slags automatisk bevakning via mitt blogginlägg veta, att jag har problem att ringa från USA.

Av det blev jag mycket imponerad, när jag läste kommentaren därifrån och i den uppmaningen att ta kontakt med dess kundtjänst.

Det gjorde jag direkt i morse för ca 6 timmar sedan. Men inte en knyst har jag hört från dem. Varför så snabb på att erbjuda hjälp och sedan behöva så lång tid för att höra av sig på ett eller annat sätt?

Det är nog dags att sälja mina Teliaktier nu. På Telia kan man ju inte lita, verkar det.